Att hitta bra lektionshästar

Nu kommer ett utlovat inlägg om att hitta lektionshästar. Det är, som ni vet, inte helt lätt. Jag tror dock att problemet att hitta ”vanliga” ridskolehästar, och det jag letar efter, inte är riktigt detsamma. Ridskolehästarna ska gå med betydligt fler ryttare än här, fler pass per dag, och de ska oftast kunna gå med ”alla” ridskolans elever.

Mina hästar ska ju också gå med olika ryttare, men inte fullt så många, och aldrig nybörjare. Så redan där kan jag sålla ut lite fler hästar. Jag tror att det är ett fåtal av de hästar jag har haft som skulle ha fungerat på en vanlig ridskola, helt enkelt för att de jag väljer är lite känsligare och med mer temperament.

Min drömhäst till verksamheten är såklart välutbildad och lätt att rida i form för att den har en bra egen balans. Den ska röra sig ”lagom” dvs taktmässigt, men inte ha för stora gångarter eftersom det ofta är svårare att sitta på en sådan häst. Dessutom ska den helst röra sig lite ”ekonomiskt” så att den helt enkelt inte överanstränger sig. Men om jag ska hitta bara sådana hästar, så får jag ju också betala en slant. Oftast måste man kompromissa med något för att ha råd.
Nogge var först in. Jag köpte honom för att jag tyckte han var lätt att rida i form och hade lätt för att göra byten. Han var en hopphäst som inte villa hoppa vattenmattor.

Jag behöver också tänka på att hästarna ska komplettera varandra och inte vara lika stora, lika gamla, eller alltför lika att rida. Även om jag bara tar emot vana ryttare, så är nivån mellan eleverna skiftande. Några är väldigt rutinerade och behöver lite känsligare och mer tekniska hästar, och några behöver lite stadigare och mer ”förlåtande” hästar. Det är väldigt svårt att kombinera känsligheten med att hästen också är förlåtande (med det menar jag att den inte gör en stor grej av att en ryttare gör fel).

Ett ”problem” är också att jag själv tycker att tekniska hästar som är känsliga för sätet är de som är mest lättridna. Helt enkelt för att jag får en reaktion på mina hjälper. Jag tycker att det är jättesvårt att rida hästar som är lite ”avtrubbade” men de kan vara bättre för en del elever. Det är en klurig balansgång!
Zigge är en sådan typ som jag gillar men som kan vara svår, det är en väldigt teknisk häst som man måste rida ”smart”. De elever som har kommit en bit brukar dock tycka att han ger en bra ridkänsla.

Även om det är svårt att hitta allt i en och samma häst så tycker jag att jag oftast har hittat rätt bra hästar i förhållande till min budget. Man får dock räkna med att göra en hel del jobb själv. Och man får chansa lite, köpa hästar som kanske har något röntgenfynd och hålla tummarna, eller köpa häst på film (för att man inte orkar åka land och rike runt och provrida hästar som man bara blir besviken på…). Jag har köpt en hel del hopphästar som inte har hoppat bra nog, men de byter ofta galopp lätt och kan vara trevliga på backen. Många gånger bättre än billiga ”dressyrhästar” som är hobbyridna och oftast inte går fram för skänkeln…

På sätt och vis är det svårare att köpa verksamhetshästar än en privathäst, pga att de ska vara lite allsidiga och klara ryttarbyten etc. Men å andra sidan så behöver inte allt vara perfekt på en och samma individ. Om man letar häst till sig själv vill man ju att ”allt” ska stämma. I det här fallet kan man ju acceptera att en häst exempelvis är svår att rida ut på själv, inte gillar att tävla eller liknande.
Calle var såklart ett av mina bästa köp, en häst som klarar både orutinerade ryttare och ändå kan vara är läromästare för de duktigare växer ju verkligen inte på träd…

Drömmen vore såklart att alla hästarna var utbildade minst MsvB och var tävlingsbara, men det är lite av en utopi om man inte har väldigt mycket pengar. Min budget ligger runt 60-70.000, jag har aldrig betalat mer än så, däremot betydligt mindre för vissa. (Anea är en av de billigaste i inköp…) Det viktigaste för mig är att hästarna är väl grundridna, så att de kan förmedla rätt känsla till eleven, och att det i alla fall finns en sannolikhet att man får rätt svar när man ger rätt hjälper. Det här måste jag såklart underhålla hela tiden för det är färskvara (även om jag har mycket duktiga elever). Och jag själv måste gilla hästarna, det blir inte bra om jag själv inte tycker att de är roliga att rida. För mig är det också A och O att veta att jag kan sitta upp om det behövs, och nå ett hyfsat resultat ganska fort om en elev ”kör fast”. Det är ett grundkriterium tycker jag!

Fantasi är en av de jag har haft längst nu. Hon kan gå med olika nivåer på elever, men visar väldigt tydligt om man gör fel. Gör man rätt så märker man det också! Och det är det absolut viktigaste.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*