Den här förmiddagen har jag tillbringat hos Nina med Anea. Hon kändes ganska fin från start idag, stadig i formen och rätt mjuk. Det som krävs nu är att hon är bättre framme för skänkeln och håller sig eftergiven genomgående i övergångar osv. Det är så himla jobbigt att rida nu när jag kan ställa mer krav! Inte så jobbigt fysiskt, mer mentalt faktiskt. Jag måste vara superfokuserad och inte slarva eller nöja mig bara för att hon känns bättre än förut. Hon ska ju fortsätta utvecklas och då kan man inte rida igenom hörnen i framvikt eller glömma förbereda en rörelse! Det ska man ju aldrig – men det krävs liksom mer och mer precision hela tiden nu.
Det bästa idag var piruetterna. Där känner jag verkligen hur mycket starkare hon är nu! Det går att rida i piruetten, hon tål att jag inverkar mer, och orkar också ”vänta”. Förut kunde det kännas lite som en hare som hoppade runt och gärna slängde sig i vändningen. Nu tror jag inte jag får till det här på tävling ännu, men så småningom!
Nu ska jag sätta fart med att rida några till hästar under eftermiddagen. Har en hel del på schemat idag, så måste sätta fart.
Inga svar