Julkalender på gång

Jag kommer att göra en julkalender här på bloggen i år, med temat ”bli en bättre ryttare”. Det kommer att bli blandade inlägg, både konkreta övningar som kan göras både avsuttet och uppsuttet, samt lite andra tips och tankar och förhoppningsvis lite inspiration! Om du har något förslag / önskemål om något jag ska skriva om får ni gärna säga till. Välkommen att följa från 1 december!

Gårdagens start

Startade Grodan i en MsvC igår och hon visade tyvärr helt nya sidor som jag bara har sett i hagen tidigare… och då vill man helst inte sitta på. 😉 Normalt sett har hon varit exemplarisk när vi har varit iväg på träning, och på förra tävlingen (som var hennes första). Nu var det här visserligen bara vår andra start, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att hon skulle vara halv-vild. Hon började trippa omkring redan när hon leddes innan start. Jag hade tänkt att jag skulle kunna klara mig själv på tävlingsplatsen, men det kändes inte alls rimligt. Som tur var så stannade Lena (en tidigare elev) kvar och hjälpte mig och var stöd på backen.

Jag inbillade mig att hon skulle lugna sig när jag kom upp, men det första hon gjorde var någon slags språng och snäva svängar så jag var nära att ramla av. Tänkte ”var är halsremmen?” och insåg sedan att jag ju var på en dressyrtävling och inte höll på att rida in en unghäst…

Jag fick börja med ca 20 minuters trav och lättridning endast i syfte att lugna ner henne. Emellanåt fick jag kontakt, och emellanåt blev det nya, tvära kast. Jag tror det blev alldeles för mycket av allt runt omkring. Hon är inte tittig på saker, men känslig för ljud och rörelse. Vi lastade av på en stor gräsplan och framridningen var ute på en enorm ridbana (inget ridhus var öppet, som det brukar på den här tävlingsplatsen). Det blåste friskt, det var hög musik och i en hage bredvid kom hästar i full galopp vid ett tillfälle. Dessutom var det ett elstängsel bredvid framridningen som stod och knäppte, och det blev hon riktigt rädd för. Det var precis vid ingången till ridbanan, så hon hade väl hört det när vi gick dit (och då märkte inte jag det, jag noterade det senare).

Ja, det blev inte mycket till framridning. Lyckades typ styra igenom alla moment, men det var nätt och jämnt att jag vågade galoppera. Av någon anledning gjorde jag ändå min start, men jag hade kanske kunnat strunta i det, för spänningarna följde såklart med in på banan. Konstigt vore det ju annars. Jag var ändå nöjd med att lotsa henne runt, jag red väldigt lugnt och tycker egentligen att jag hanterade situationen som helhet väldigt bra, men det blev massa missar eftersom hon var så ofokuserad. Jag tycker ändå hon var duktig som ”ställde upp” för jag tror faktiskt hon var riktigt rädd på utebanan ett par gånger. Det känns inte alls bra att det blev såhär, jag vill ju ge henne en bra start på hennes tävlingskarriär, och nu dröjer det dessutom tills nästa gång. Tur att hon var så fin förra tävlingen, det bör ändå tyda på att det här inte är hennes normala beteende på bortaplan. Jag får dock se över vart jag åker nästa gång, så att det är lite lugnare. Hon kanske inte måste tränas på alla de här intrycken på samma gång. Och så ska jag öva hemma med luva på huvudet för att ta bort lite ljud, så kanske hon koncentrerar sig bättre.

Trots detta så hoppas jag fortfarande att hon är något för framtiden. Jag vill ju ha en häst som är het och med nerv, så det här kanske kommer på köpet innan hon har fått rutin. Anea blev ju rätt introvert på tävling, och Grodan är ju helt tvärtom.. Och egentligen är det här mycket bättre, bara hon lär sig att sortera alla intryck och hålla fokus på mig istället.

Cesar

Ibland så snubblar man över en häst även om man inte letar aktivt, och det är bäst att ta chansen… För ett par veckor sedan fick jag frågan om jag ville ta över Cesar, en valack född 2006, e Qidam de Revel – Cortez. Cesar har hoppat som yngre, och därefter skolats om till dressyrhäst av Rebecca Mauleon (som jag tränade för innan hon flyttade till Skåne). Han är tävlad MsvB och utbildad upp till GP-rörelser. Han har haft en gammal muskelskada och kan inte samlas och ridas på det sättet längre, men han kan absolut göra ”krumelurer för husbehov” och lära er elever en massa. Framförallt krävs kroppskontroll och stabilitet, han rör sig en hel del och är känslig för sitsen. Han har varit här i två veckor på prov och nu har vi bestämt att han ska stanna!

Öppna och sluta på volt

En övning som vi har jobbat mycket med sista tiden är att flytta hästen sidvärts på volt. En vanlig övning är att man på t.ex. öppna delen av volten flyttar hästen undan för innerskänkeln så att hästen korsar sina bakben. Det påminner om en öppna, eller lite ”böjd skänkelvikning”. En annan övning är att istället flytta in bakdelen, ”tagen bakdel” eller sluta på voltspåret. I båda övningarna ska hästen vara ställd och böjd åt höger i höger varv och tvärtom i vänster varv.

Dessa två övningar har jag satt ihop på så sätt att ryttarna växelvis flyttar ut bakdelen / flyttar in bakdelen längs med hela volten. Framdelen ska i princip följa voltspåret och eftergiften i sidan / böjningen i halsen hela tiden vara densamma. Om det går lätt att växla mellan övningarna så är det att bra kvitto på att hästen bjuder på yttertygeln. Det är också att bra sätt att själv bli påmind om att rida med båda benen, samt bli snabbare i sin hjälpgivning. (Ofta tycker jag att ryttaren fokuserar på ett ben och glömmer det andra.I) Tänk på att själv sitta mitt över hästen hela tiden i övningen!

(Jag försökte rita en bild men det blev inte bra, så jag hoppas att övningen går att förstå ändå!)

Kan ridas i skritt och trav, men om det känns lätt så går det såklart även i galopp. Om någon av er provar övningen på egen hand får ni gärna berätta om det gav ett bra resultat!

Gårdagens teoripass

Igår hade jag hjälp av Cindy Jönsson som höll i ett teoripass för mina fasta elever. Det är Cindy som har hjälpt mig med sadeln till Anea, och det var då jag upptäckte hur bra Anatomica-sadlarna är på många hästar (och då köpte jag en till). Cindy är även osteopat och hjälper mig med behandling av hästarna vid behov. (Man kan även få hjälp som människa / ryttare, vilket jag är mycket nyfiken på.)

Fokus på teoripasset var lite grunder i sadelinpassning, anatomi, samt även ryttaren i förhållande till sadeln. Det var väldigt intressant och eleverna var frågvisa. Jag tycker det är jätteviktigt att förmedla ett helhetstänk kring hästen, inte bara ridningen. Jag har ju pratat mycket om sadlar och sadelns betydelse, och det märks att eleverna har tagit till sig mycket av det, det är väldigt roligt!

Det lutar åt att vi behöver ha någon form av ”uppföljning” nästa termin, där vi kan titta på hästar i rörelse och kanske även se hur det kan ändras med en bra eller dålig sadel. Jag tror att det skulle kunna bli riktigt intressant. Återkommer i frågan!

Rid – och yogahelg

I helgen har jag haft kurs i samarbete med Helena Starkenberg och Yoga Blue Zense.

Jag tror att vi räknade ut att detta är vår femte gemensamma kurs! Kombinationen yoga och ridning är verkligen toppen, och brukar vara väldigt uppskattat.

På fredagen började vi med ett lättare ridpass för att känna in hästarna och ”komma igång”. Det var tre nya elever för min del denna gång, och det tar lite tid att bilda sig en ordentlig uppfattning om var och en av deltagarna. Efter ridningen hade vi ett Yin yoga-pass på 1,5 timme, följt av middag.

På lördagen började vi med sitsträning på lina. Efter lunch ett Vinyasa yogapass med fokus på att mjuka upp höfter och ländrygg, samt aktivera core-muskulaturen inför eftermiddagens ridpass.

På söndagen hade vi ett kort yogapass före frukost och sedan ett sista ridpass. På de första kurserna tror jag vi hade två pass på söndagen, men det blev för tufft. Man  kan säga att de flesta var rätt möra (men förhoppningsvis på ett bra sätt) efter den här helgen.

Vi har även ätit massa god mat (om jag får säga det själv) som till stor del var baserad på egna grönsaker, rotfrukter, eget lammkött och även älg från trakten (skjuten av grannen dock). Och vi har avhandlat en stor mängd frågor om vitt skilda ämnen minst sagt. Det kan bli väldigt intressant beroende på vilka som deltar i en kurs, men det brukar sällan vara tyst. 😉 Sammanfattningsvis en mycket trevlig helg, och redan i december är det dags för nästa gång. Den kursen är fullbokad sedan länge, men det kommer en ny chans i vår.
Bild lånad från Yoga Blue Zense instagram.

Teori ikväll

Påminner om att det är ett teoripass ikväll kl 19.00. Fokus på visitation, stretchövningar och liknande. Bra att kunna – eller snarare något varje ryttare SKA kunna enligt mig.

Det finns också en igenridningstid kl 18.00 (SMS!)

Vad gör ni med ensilageplasten?

Det här har jag tagit upp förut, men det tål att påminnas om. Det kanske inte rör mina kunder direkt, men förhoppningsvis läser någon av mina kollegor i branschen.

Jag har jobbat i flera stall och jag har nämligen inte varit med om något ställe där man har återvunnit ensilageplasten – inte som jag har vetat om i alla fall. Därför vill jag tipsa om den här tjänsten, som tillhandahålls av Svepretur.

Två gånger per år brukar man kunna åka iväg och lämna plasten på särskilda ställen. Det är inte jättekul, men det är gratis, och av plasten blir det ny plast istället för att den bränns upp. Jag har jobbat i stall där man slänger ALLT i en och samma container, och dels är det dyrt att tömma den, och dessutom är det idiotiskt. Jag ska erkänna att vi kunde sortera andra sopor i stallet bättre (ska klura på det) – hemma är jag mycket noggrannare. Men större saker tar jag till soptippen, och hästskor ska givetvis också sorteras som metall så att det kan återanvändas.

Överhuvudtaget är det dags för hästfolket (med flera) att bli lite mer medvetna. Jag kommer att tjata mer om detta, vi måste alla hjälpas åt på flera plan, både med återvinning och klimatfrågor.
Det här är ett halvårs förbrukning hos oss (under sommarsäsongen – så det blir mer under vintern). Jag är glad om allt går in i ett släp så det räcker att åka EN vända. En liten nackdel sedan jag bytte släp, eftersom det var mer plats i mitt tvåhästars-släp.