Rida unghäst

Jag har inte haft jättemånga unghästar, utan mest ”projekt” av typen dåligt ridna / felridna och lite underliga hästar. Anea var i och för sig 6 när jag började rida henne, så hon var ju ung, men tyvärr inte en fräsch och oförstörd unghäst, utan hon hade en del i bagaget (vad vet jag dock inte). Jag har nog en förmåga att dras till projekten, kanske för att det ”inte går att misslyckas” eftersom det oftast inte kan bli sämre med ett dåligt utgångsläge.. 😉 Sedan kan det ju också ha att göra med att jag aldrig haft ekonomi till att köpa hästar, utan man har fått rida det som står till buds, och jag har t.ex. haft foderhästar i perioder som bara har hamnat hos  mig av en slump. Jag har ridit fantastiska hästar i miljonklassen också, på mina tidigare jobb, men då har det ju inte varit jag som har ridit varje dag eller haft huvudansvaret. Utan det i bagaget hade det förstås varit svårt att utbilda eller rida till, eftersom man ändå måste ha ett hum om hur det ska kännas.

Nu tycker jag i alla fall att det är roligt med Grodan, som ju är 6 och visserligen riden innan, men inte felriden eller med massa ”olater” eller dylikt. Jag känner dock att det ställer lite andra krav på mig, eftersom jag plötsligt blir lite ”rädd” att göra fel. Nu hänger det liksom på mig att hon får en bra grund att stå på och att ”allt blir rätt” – vilket såklart inte går, för det kommer alltid bli små fel när man rider och utbildar, men det viktiga är att i de lägena kunna backa tillbaka och rätta till det. Det känns dock extra viktigt att ha rätt utrustning, kolla munnen, se till att hon är ok muskulärt, att hon får vila när det behövs osv. Jag är dock rätt försiktig av mig, är inte den som sätter alltför mycket press på en gång. Jag har inte bråttom heller, utan det får ta den tid det tar. Jag tycker ändå att hon är lättlärd och med bra ridbarhet, så jag känner mig inte stressad. Det får ta den tid det tar.

Jag tror att med rätt ridning kan hon nog bli ganska fin, och om hon inte räcker till för mig så blir det en bra lektionshäst. Hon kan ju redan gå med i viss mån, även om jag vill vara försiktig med att ha för många olika ryttare på en grön häst. Jag har svårt att förstå hur vissa ridskolor resonerar när de köper in hästar i åldern 5-6. Även om de inte går fullt direkt så tycker jag ändå att en häst förtjänar en stadig grund och en konsekvent ridning, vilket jag tror är svårt att få med alltför många ryttare.

Mål för Grodan under hösten är att kunna rygga, göra bakdelsvändningar, stärka den förvända galoppen och prova ett byte ibland, jobba med skänkelvikning och öppna, samt bättre övergångar och halter – det är faktiskt det svåraste! I alla fall att göra det utan spänning, och att stå stilla i halterna. Jag försöker också tänka på att variera med jobb vid hand / longering, uteritter och träning i ridhus. Egentligen vill jag att hon ska hoppa också, men jag har ingen hoppsadel som passar och jag går inte och köper en hoppsadel bara för det tyvärr.
Om hon känns stark nog hoppas jag på att vi kan starta någon tävling under våren, men jag vägrar rida LA (gillar inte det programmet) så jag åker ingenstans förrän vi kan starta MsvC.

Sadel-djungeln

Håller på att bli galen. Har försökt få till en vettig sadel åt Anea sedan innan sommaren, och har fortfarande inte lyckats. Har tagit hjälp av tre (!) sadelprovare och ändå har vi inte löst det. Börjar undra om min häst är superkonstig eller om jag själv är extremt unik? Troligen är det inte så, men det verkar vara svårt att hitta något som passar oss båda.

Har haft en Prestige D1 i flera år och den har fungerat bra, och jag gillar den verkligen. Den passar mig super. Såpass bra att den tyvärr har börjat spricka i sits-skinnet som måste bytas (och då måste den skickas utomlands…). Har ridit många hästar i den och sitsen är i kalvskinn, något jag nog kommer försöka undvika i framtiden när jag inser hur känsligt det är. 🙁

Nu är det dock så tråkigt att Anea har börjat ändra sig i ryggen. Här rider man högre klasser och tycker att hon borde bredda sig, men så är icke fallet. Tydligen är det inte ovanligt att hästar i hennes ålder (16) snarare kan bli smalare. Det känns inte så kul att hon blir ”fulare” i ryggen, men det verkar inte vara något konstigt utan bara att acceptera. Men det innebär att manken är mer markerad / toppig än tidigare, men ändå bred vid mankbasen. Hon behöver plats men utan att sadeln sjunker ner och klämmer. Många sadlar verkar rugga upp pälsen på henne vid just manken, och det har inte varit så förut.

Har provat diverse sadlar nu, och de som jag tycker att hon verkar ha gillat mest har jag fått ont i ryggen av. Bl.a. en Prestige D2 som jag tycker att hon fick upp fronten bättre i men som gav mig ont i ryggen. Nyare sadlar verkar ha som syfte att placera ryttaren längre fram, och tanken är nog god, men inte när man (som jag) är svankig i ryggen av naturen. Jag har en egen teori om att dessa sadlar puttar fram mig och ger mig mer svank, när jag i själva verket behöver sitta mer på rumpan för att kunna hålla ländryggen rak. Om jag blir svankig tappar jag helt kontakten med magmusklerna. Dessutom tror jag att det kan finnas en tanke med att sitta längre fram i sadeln på en häst med kort rygg (ny, modern häst), men på min gammalmodiga häst med lång rygg behöver jag snarare sitta längre bak känns det som. Hennes problem är att få upp manken, då kan jag ju inte sitta där. Börjar fundera på att köpa en manskaps-sadel… 😉

Har hört så mycket teorier nu om hur sadeln bör ligga men blir inte klokare för det. Har nu kontaktat en fjärde (!) part som säljer både begagnat och nytt och hoppas det kan vara något (väntetid ca tre veckor). Det här är också ett problem – det blir inte bra när utprovaren är märkesbunden. Vissa märken passar liksom inte, jag vill ha mer att välja på.

Och ytterligare en faktor är: ska jag kosta på mig en sadel till en häst jag inte ens vet om jag kan komma så mycket längre med? Jag kanske inte ens vill tävla nästa år? Å andra sidan – tänk om en annan sadel kan göra att vi faktiskt KAN utvecklas mer….?

Tills jag har löst problemet får jag väl rida barbacka i skogen så länge… Återkommer i ämnet om jag lyckas hitta en lösning. Håll tummarna, för ridningen börjar kännas oinspirerande när jag hela tiden bromsas av det här. Kommer liksom inte ”till ridning”. Synd eftersom hon var lite på gång i våras ett tag. Nu vet jag inte ens om det blir fler tävlingar i höst för vår del.
Hur svårt kan det vara?!

Kvällens lektioner

Idag har första gruppen haft sitsträning, och andra gruppen har fortsatt med övergångar på medellinjen – nu på en serpentin istället för en åtta, så det blev något svårare. I sista bågen lade vi till en galoppfattning. Mitt mål är att vi ska kunna göra enkla byten, men alla kanske inte kan göra det på samma lektion, vissa hästar är ju bättre på det här än andra. Idag hade jag också med Grodan, och det är lite överkurs med enkla byten för hennes del än så länge. Däremot bör jag själv slipa lite på det med henne innan vintern i varje fall.

Sitsträningen gick väldigt bra. Det verkade ge en hel del aha-upplevelser, i synnerhet på Zigge, som kräver att man verkligen sitter i balans och inte hamnar i bakvikt. Det är en utmaning för mig som instruktör att ha en såpass känslig häst med på lektion. När man kommer på honom är han ju fantastiskt kul att rida, men man måste vara lite teknisk och även en smula bestämd (utan att bli dominant). Ibland får han för sig att stanna i tid och otid, och i vissa lägen tror jag att han testar sin ryttare, men ibland är det helt enkelt ryttaren som har bromsat omedvetet och då är det ju jätteviktigt att ändra sin hjälpgivning istället för att börja korrigera honom och tro att han är ”olydig”. Och jag måste ge rätt instruktioner så att kommunikationen fungerar… Det var i alla fall jätteroligt att se hur fin galoppen blev när mina elever ändrade sitsen lite – enorm skillnad på bärighet och balans! Idag hade jag också med Qurre för första gången på sitsträning, och det var ju en perfekt häst för ändamålet – taktmässig och mjuk att sitta på. Det är verkligen lyxigt att ha så få elever i grupperna att man hinner med sådana här detaljer, det ger så mycket. Och nu märker jag att mina elever också blir mer och mer medvetna och uppmärksamma på vad / hur de gör! Jätteroligt.

Helg

Den här helgen var min tanke att ha en lugn helg, men det har ändå resulterat i ett ganska späckat schema. Nu på morgonen ska jag få hjälp av Ellinor att kolla sadeln på Grodan, så jag ska snart ner och rida (hade egentligen tänkt låta henne vara idag, men det blir bara en kort stund). Sedan ska jag till Täby och coacha Marianne inför hennes tävlingsstart. I eftermiddag blir det två privatlektioner, och eventuellt rida Anea.
Dessutom är våra föräldrar här och hjälper till med saker på gården, bl.a. tapetsering av det stora rummet på övervåningen. Det kommer bli jättefint när det blir klart! Just det, fåren ska in idag också. Det är alldeles för dåligt bete i år. 🙁

Imorgon ska jag ha ett par lektioner på morgonen, och sedan döma en LA i Kungsängen. Det är dock ingen kurs i helgen, utan jag hade en eftermiddagskurs igår (förmodligen med tanken om att vara ledig idag istället…). Nu har jag ju dock förmånen att ha ett roligt jobb och jag råkar vilja jobba i helgen ändå, men det känns roligare när det inte är ett måste, utan snarare för att jag faktiskt har lust.

Hoppas ni får en trevlig helg!
Red Affe igår, och han var så himla fin! Han är MYCKET starkare och det gick att rida öppna i galopp och länga traven lite. Vilken skillnad det har blivit på honom. Grodan var också jätteduktig igår och bytte rent på hjälpen, samt börjar kunna närma sig någon slags mellantrav. Det går framåt!