Helgen

Idag var min plan att gå på en heldag som SAAB / Patrik Kittel hade bjudit in till. Fick en gratis inbjudan men jag valde i sista stund ändå att stanna hemma. Det lät som en rolig grej men det började 8.45 och håller väl på till 17 eller något sådant, och jag var helt slut igår kväll så det fick bli en hästfri dag istället.

I torsdags hämtade vi ju ”Grodan” och vi var inte hemma förrän 02.00, vilket är en smula sent i mitt tycke. I fredags åkte jag och tränade med Anea, och efter det kom ett kursgäng som sov över fre-lör. Väldigt roliga och trevliga människor, vilket resulterade i ännu en sen kväll / natt och läggdags 01.00. Två sådana dagar i rad är för mycket för mig som är tant och dessutom i stort behov av min skönhetssömn… Dessutom hade jag lovat att åka in till stan igår och äta födelsedagsmiddag med min bror. En tidig middag, tack och lov, men i alla fall. Så jag ångrar inte en sekund mitt val att ta sovmorgon istället, även om Patriks clinics brukar vara väldigt bra och inspirerande.



Grodan har vi longerat fre och lör. I fredags var hon (såklart) ganska spänd men ändå snäll. Igår var det redan bättre och mer avspänt. Planen är att slänga upp min stalltjej imorgon. Hoppas Grodan fortsätter vara såhär cool. I så fall är hon den första som är såhär ”väluppfostrad” (trots att det är den yngsta jag köpt)!

 

 

 

Ny häst

I torsdags hämtade jag mitt senaste tillskott, ett litet sto född 2011 e. Eldorado van de Zeshoek – Negro. Hon heter Goan men jag vet inte hur jag ska uttala det så jag kommer (efter en något oseriös röstning på FB) kalla henne Grodan. Det var liksom det som fastnade så nu blir det så… 😉

Hon kommer från samma stall i Danmark som jag tidigare köpt flera hästar från. Jag har köpt även denna på film och vi har bara haft sms-konversation kring den. Det är verkligen inte det ”bästa sättet” att köpa häst på, men det har fungerat för mig förut och jag börjar misstänka att jag triggas lite av det hela och tycker att det är lite spännande med postorder-hästar. Nu får vi se om jag har tagit ett bra beslut eller ej, men såhär långt verkar hon ha ett trevligt psyke (såvida hon inte är i chock!).

Min tanke är att ha henne för att utbilda och sälja OM jag tror att jag kan få ut tillräckligt för henne. Annars får hon väl stå på tillväxt lite och bli lektionshäst. Jag tycker dock att 6 år är för ungt att gå i verksamhet ”på riktigt” men förhoppningsvis kan hon gå med lite då och då i alla fall. Det kan ju hända att vi gillar henne så mycket att hon blir kvar, men det får vi se.

Vi har bara longerat igår och idag och planen är att rida på måndag. Det verkar som sagt vara en trevlig häst som jag tror att man kan utveckla. Inga stora spektakulära gångarter, men bra grundgångarter och ser balanserad ut. Dessutom jättegullig och vänlig!

Film från longering idag.

Film från försäljningsstallet.

Lunchpaus

Lunchpaus innan det är dags att förbereda helgens övernattningskurs. Idag har jag bara ridit två hästar och det gick bra med båda. Anea fick gå i ridhuset en tredje dag i rad, vilket jag oftast undviker (ska träna imorgon också nämligen). Det blir alltså fyra dagar dressyr på raken och det är ”för mycket” tycker jag, men ibland blir det så. Jag försöker variera så mycket jag kan, men för lektionshästarna blir det ju svårt. De rids dock ut ca en dag i veckan och så lägger jag in pass med bommar också då och då. Det är inte bara för att de ska orka fysiskt, utan jag tror det är bra för deras psyke också. Att göra samma sak varje dag tröttnar väl vem som helst på?

Idag ville jag i alla fall prova kandar på Anea, så därför red jag inne även idag. Dessutom ville jag göra en ”check” på om hon faktiskt hade kommit loss och det var mycket bättre än igår. Nu hade hon ryggen med sig från start och bjöd bättre framåt. Red i princip ett lugnare pass med lägre form, men kollade av piruettjobbet (som strulade igår) och även lite tramp på slutet. Efter det fick hon skritta ut i skogen en stund, så fick vi i alla fall in lite annat arbete.
Kandaret har jag ju inte varit kompis med riktigt, men snart är det tävling och jag kan ju inte ”undvika problemet” hur länge som helst. Jag har mest testat att byta stång, men nu provade jag att ta en smalare bridong istället. Den är väldigt, väldigt smal, men tanken är ju att stång och bridong ska samverka och det blir inte som att rida endast på ett smalt bett. Jag tyckte nog att det här var bättre! Jag har nämligen fått en känsla av att en del av kandar-problemet är att betten ”krockade” i munnen för att det blev för trångt. Nu tycker jag att bridongen kom mer fri från stången. En väldig massa pyssel med utrustningen minst sagt. Hoppas detta funkar nu! Tror att jag testar kandar på träningen imorgon också.

Ikväll kommer det för övrigt en ny häst, om allt går som det ska. Eller, i natt snarare. Ska hämtas runt midnatt! Tror att jag får sova lite efter kvällens lektioner innan jag ska åka iväg, annars kommer morgondagen bli riktigt jobbig är jag rädd. Berättar mer när hästen är på plats!
Sådan här ”gratis-träning” i snön har det varit skralt med i ”vinter”. Det är inte ett dugg kul att rida ut nu, och så hamnar man ännu mer i ridhuset… (Fast man kan / ska inte skylla på vädret, det är bara en undanflykt).

 

Dagens ridning

Onsdag och det innebär oftast inga lektioner. Några hästar rids alltid ut på onsdagar och idag blev det Affe och Calle som fick en promenad. Calle har också fått en behandling av min kiropraktor för att jag tycker att han har verkat lite stum i ryggen. Hoppas det hjälper! Man får väl hålla lite extra koll på honom nu när han är äldre.

Jag har ridit fyra hästar idag. Fantasi fick jobba mycket sidvärts och att hålla en rund galopp. Hon kändes bättre än förra veckan, så det var ju positivt. Zigge och Iffi red vi ut en sväng först och så bara kort i ridhuset. Igår var Zigge ganska spänd och tog inte skänkeln och det var ett sådant där pass där jag undrar om det är jag som borde ”backa”, för jag tyckte jag fick säga till honom flera gånger. Idag hade det dock tagit skruv och han var jättefin från start! Tyvärr måste man ibland våga rida i ett läge där hästen kanske inte är helt ”nöjd” för att komma vidare, och det kan vara svårt att veta ibland när det är rätt beslut eller om man hellre ska välja att sänka kraven. Min erfarenhet med Zigge är dock att man måste våga ”rida” för ju mindre man kräver och låter honom vara så blir han faktiskt snarare mer spänd och lite olydig dessutom. Han mår bäst av att man ställer lite krav på honom.
Iffi var lite lång till en början och behövde komma loss i sidorna, men det släppte snabbare än sist jag red så det var ju bra. Hon travade riktigt bra på slutet!

Anea är väl den som var knepigast idag. En sådan dag när jag verkligen undrar om jag ska våga tävla om ca en vecka? Hon har ju känts så himla fin men det räckte visst med några lugnare dagar i rad så hade maskineriet rostat ihop igen. Och jag tror att jag ska kunna rida på precis samma sätt och så går det inte, för när jag vill rida i ett friskare tempo blir hon istället bara kort och snabb. Usch. Det blev mycket bättre mot slutet men det tog alldeles för lång tid. Det känns lite sådär att tävla snart alltså. Dels är det alltid jobbigt med årets första tävling tycker jag, när man har haft uppehåll. Nu har jag ju (bortsett från idag) dessutom hittat mer kvalitét i gångarterna, och så vill man ju så gärna kunna rida så på banan, men jag tror inte jag fixar ett helt program med bibehållen spänst / energi. Risken är tyvärr också att om jag tänker att jag ska ”rida” så blir det bara forcerat istället…. Har också svårt att kombinera mer kvalitét med de tekniska bitarna i programmet, jag ”hinner inte med”. Jag fattar att det är just det jag behöver träna på, men egentligen kanske jag borde vänta med tävlingar ett tag till? Fast nu är jag ju redan anmäld så jag får väl åka ändå…

Har inte ridit programdelar på länge heller så det känns jobbigt att sätta ihop alla grejer igen! Dessutom har hon börjat förekomma mig i synnerhet i piruetterna, så där vill hon helst slänga sig runt. Behöver alltså rida på andra linjer så att jag kan kontrollera situationen. Jaja, man tränar ju för att bli bättre så det är bara att bita ihop och fortsätta. På fredag ska jag i alla fall åka och träna och det behövs vägledning just nu, annars trasslar jag till det är jag rädd.

Det här känns väldigt långt bort just nu, men så känns det alltid efter ett uppehåll!