Bästa ridminnet

Häromdagen funderade jag på vad mitt starkaste ridminne kunde vara. Har haft förmånen att rida några fantastiska hästar med ganska många nollor på slutet, men ändå är det jag kommer ihåg allra mest den här ridturen som dessutom finns förevigad på bild. Det här är en bild från Skutans gård. Jag till höger på Dawona, och min kompis Cissi på Fabbe. Bilden är från julafton 1993 när vi red ut barbacka i skogen. En sån där julafton som är för bra för att vara sann, med sol och massor av snö som tyngde ner träden. Har ganska dåligt minne, men just den där ridturen kommer jag aldrig glömma.

Jul på Wreta

Har haft en mysig jul med familjen. Men naturligtvis kan det aldrig gå helt smärtfritt när man har hästar verkar det som – i morse hade Anea kolik. Tog visserligen in hästarna tidigare igår, men hon var den enda jag red, så det känns lite orättvist. Kan lika bra vara att hon inte druckit tillräckligt – ganska vanligt på vintern. Hur som helst – efter incidenten med Caprice vågade jag inte vänta och se om det gick över, så jag ringde ut veterinären. Anea hade förstoppning och har fått paraffinolja samt muskelavslappnande. Hon verkar må mycket bättre nu så det är nog ingen fara. Lillebror har fått hjälpa till att promenera häst och pappa har fått hjälpa till att skotta fram hösilagebalar ur snödrivorna. Undrar om de törs fira jul här fler gånger..?

Tack Amanda för hjälpen idag!

Hoppas ni haft en bra jul!



Kort julhälsning

Julafton är en lugn och skön dag på Wreta. Har jobbat på förmiddagen och sedan har föräldrarna varit här på middag. Vi äter och tar det lugnt och jag somnar alltid i soffan. Ska gå och lägga mig nu, jobbar ju även i morgon. Har dock lurat min snälla pappa att ge hästarna hö så får jag sova nån halvtimme extra. God jul på er!

Fina vinterdagar

 

 

Vilken jättefin morgon och dag! Sol till och med. Kan inte bli bättre såhär dan före jul. (Förutom att jag har gräsligt ont i nacken). En lugn dag i stallet idag. Ska ner en sväng till i em och göra det sista och ta in.

Igår red jag och Maria ut en sväng. Det är så fint ute nu så det känns som om man bor i ett julkort. Torbjörn lurade även ut mig på en promenad i mörkret, men snön lyste upp så man såg ändå väldigt bra. Helt fantastiskt, såna här saker uppskattar jag verkligen. Är så glad att jag får bo såhär fint!

Driva hästföretag

En liten fundering inför nya året kring att driva hästföretag. Eller säg såhär – att driva företag kring en passion. Jag tror att det finns tre viktiga skäl att driva eget företag:

1. Tjäna pengar
2. Kunna jobba med något som känns meningsfullt/man älskar
3. Kunna bestämma över sin egen tid

Kan ganska snabbt konstatera att skäl ett inte är ett bra skäl om man vill jobba med hästar. Det finns folk som kan livnära sig på hästar, men det är FÅ (inga?) som blir rika. Ofta är det kanske så att du måste vara rik först för att kunna starta ett hästföretag. 😉 Ingen vinstdrivande bransch kan jag skriva under på.

Själv tror jag att största skälet för mig faktiskt är det tredje. Jag har jättesvårt att ha en chef (även om den är bra) för jag gillar inte att ta order och jag blir stressad av att inte ha överblick över ”allt” – att inte helt kunna planera min tid eller veta vad som förväntas av en varje dag. Som egen känner jag mig mycket mer fri. Egentligen är ju det ”inbillning” eftersom jag är väldigt uppbunden, kan sällan ha semester, jobbar nästan alla helger osv. Men t.ex. är det JAG som bestämmer om jag ska jobba hårt som f*n en dag, eller ta sovmorgon en annan. Om jag är jättemotiverad trimmar jag hästarna, om jag är trött rider jag ut. Sånt är frihet för mig.

Sedan är det såklart att skäl två är anledningen att jag valde just HÄST-företag. Det är ju det bästa jag vet, och då gör jag ett bra jobb. Jag tycker egentligen aldrig att de är tråkigt att jobba – om jag tittar på klockan så går den för fort, inte tvärtom…

Har alltid haft drömmen att ha eget företag, dels för att få den här friheten, men också för att förverkliga en dröm om att ha en annan ”nisch” inom hästbranschen som kanske inte är så vanlig (än). En anledning till att jag valde som jag gjorde är att jag hade önskat att jag hade kunnat rida på ett liknande ställe själv när jag var yngre. Har aldrig gillat vanlig ridskola eller kunnat ha egen häst, och då fanns liksom inga alternativ egentligen.

På sista tiden har ändå skäl ett börjat göra sig påmint. Det går ju liksom BRA, det finns EFTERFRÅGAN! Och då är det ganska tråkigt att behöva säga nej till kunder och bromsa. Jag kan inte ha hur mycket lektioner som helst, och vill inte att mina hästar jobbar ihjäl sig. Om jag hade sålt en PRODUKT så hade jag kanske kunnat tillverka mer = tjäna mer. Men här finns liksom ett ”tak” och taket är jag själv. Det är lite frustrerande, för på något sätt känns det ändå bra att säga att man ökar sin försäljning osv – även om det inte är huvudsyftet till varför jag gör detta.

Och visst, jag skulle kunna pressa hästarna hårdare kanske, men då skulle jag samtidigt tappa kvalitet. Jag vill verkligen kunna driva det här företaget med vinst, samtidigt som jag håller en bra kvalitet på hästarna och att de (och jag) mår bra! Är det en utopi? Jag hoppas inte det. Jag vill inte se mina djur som ”maskiner” som ska producera. Jag vill verkligen visa att man kan ha ett hästföretag som både går bra, och mår bra. Det är drivkraften just nu!

Nogge – min första häst och medarbetare

Terminsavslutning

Så, nu är årets sista lektioner samt ett dagläger idag avslutade. Kommer inte köra igång igen förrän efter nyår. Hästarna ska vila/ridas ut och jag ska också försöka ta det lite lugnt om jag kan.. Jobbar på in i det sista nu, vill gärna hinna undan lite kontorsjobb så man kan släppa det sen! Men alla hästar är klippta, har fått tänderna fixade och några har fått en vet-check. Så förhoppningsvis är de kanonfina sedan till nästa termin.

Har fått fina julklappar av mina elever, bl.a. en bok som jag har spanat in. Vilken tur att jag inte köpte den. Har suktat efter den i Globen nämligen.
Tack Annika!

Ryggvänlig ridning : för både ryttare och häst - skona-skydda-stärka

En beskrivning av innehållet:
 
”Utan en frisk och stark rygg kan man inte rida. Ryggvänlig ridning behandlar det komplexa samspelet mellan ryttarens och hästens ryggar.
Här finns en anatomisk genomgång av ryggens uppbyggnad och funktion. Individuella skillnader tas upp, liksom hur de påverkar ryttarens sits och inverkan. Utgångspunkten är att ingen är perfekt det finns ingen idealisk kroppstyp för ridning. Boken tar också upp övningar som visar hur man skonar, stärker och skyddar ryggen. Samtidigt är det här en klassisk ridlära när den är som bäst. Här finns något att tillföra för ryttare på alla nivåer, ridinstruktörer, hästutbildare och de som arbetar med ridning som fysioterapi.”

Jätteintressant! Ska läsa den och sen planera in en sitskurs till våren igen. Hade ju ingen i höst. Håll utkik!

Presentation av hästarna – Calle

Calle heter egentligen Calero. Han är född 1998 och e. Carolus – Lord.
Från början var han hopphäst, men han fungerar precis lika bra som dressyrhäst åt mina elever. Personligen tycker jag också väldigt mycket om att rida honom. Trots att han har lite raka bakben och är lite för långsam i sitt rörelsemönster så kan man hitta en jättebra känsla på honom, och då känns han riktigt pampig och flott!

Jag lånade Calle under förra vintern ett par månader. I februari nån gång (tror jag) så blev han såld. Hade gärna köpt honom själv, men då var det inte alls läge.


Några månader senare (juni kanske?) hörde förra ägaren av sig och undrade om jag behövde häst. Då visade det sig att de som hade köpt honom hade bestämt sig för att flytta utomlands och ville lämna tillbaka honom. Just den här dagen när hon hörde av sig, hade jag TVÅ halta hästar samma dag och hade gått hem från jobbet med hjärtattack light eftersom jag inte visste vad jag skulle göra! Det måste ju vara ödet, eller?

Så sagt och gjort, köpte honom på studs. Har inte ångrat mig en sekund. Calle är en sån häst som ”alla” kan rida. Han är supersnäll, och om man inte är van ryttare så blir han seg och lite tråkig kanske, men han gör allt man ber honom om. Om man är rutinerad så kan man lära sig massor bara man ”snurrar igång” honom. Bytena är stensäkra, och han kan även byta i serier samt göra stora piruetter. Galoppen är hans starka sida – inte så konstigt om man har varit hopphäst. Traven börjar dock utvecklas också.

Sedan jag köpte honom tycker jag att han har blivit starkare och rör sig mycket bättre. Kom just hem från lektionerna ikväll där han var en fröjd att titta på. 🙂


Han har fått göra några dressyrstarter i LA och MsvC under hösten. Egentligen hade jag tänkt vänta till våren men kunde inte låta bli. Tyvärr har han kanske inte gjort några lysande resultat då han blir seg inne på banan och ”dör”. Tror att det har en del med rutin och styrka att göra också. Förhoppningsvis kan jag få honom lite starkare och därmed kvickare i benen så att jag kan pressa honom mer i tävlingssammanhang. Tänker inte ge mig riktigt ännu utan siktar på att komma ut några gånger till nästa år. Sedan är min förhoppning att nån elev vill tävla honom lite, eftersom han är så himla snäll så är han en perfekt läromästare för det ändamålet.

Calle är en sån häst som man vill klona. Då skulle jag kunna sälja hans kopior till alla som letar efter ”välutbildad läromästare” och tjäna en hacka. Men originalet kommer jag aldrig sälja!

Jul-fix

Har haft en bra dag idag. På förmiddagen hann jag med en massa, bl.a. tre privatlektioner, ridning och longering. Önskar jag alltid var så effektiv. Tricket är att göra allt samtidigt, typ… 😉

Är framförallt glad för lektionen med Obi och Helena. Snacka om utveckling! Idag ”lurade” jag henne att göra galoppiruetter. Det har hänt sjukt mycket under ett år, det är roligt att följa!

Eftermiddagen har ägnats åt att handla julmaten, städa lite, pynta granen och pynta trappen med granris. Granen är riktigt hög i år, runt tre meter. På riktigt alltså (vi har ganska högt i tak). Fick använda stege när vi skulle pynta.

Hästar finns inte

Hade tänkt undvika att kommentera FB-sidan ”Hästar finns inte” – har den undgått någon? Om ni har missat det så är det en sida som påstår att hästar inte finns utan är en frukt. Känns bara väldigt onödigt att ödsla tid på den sidan – där många hästmänniskor verkar ta det på blodigt allvar och bli helt tokiga. Hur som helst tänkte vi här hemma att Tomten finns ju inte heller, och vi förmodar att även han då är en frukt? Därav får han bo bland äpplen och apelsiner i år.