Min fina Fantasi

Fantasi har tyvärr fått galoppera vidare idag. Jag har haft henne i sex år och i år fyllde hon 19. Hon har haft bronkit under ett par år och i början blev det bättre med medicin men sista tiden blev det mycket värre och hon var andfådd bara av att gå till hagen. Hon älskade uteritter men även där började hon tappa bjudning så det var inte mer att göra. Det är väldigt ledsamt eftersom hon har varit en av mina bästa hästar, men tiden med djuren har vi ju bara till låns. Hon gjorde ett enormt bra jobb här som läromästare och tävlade från LB till MsvB med fem olika elever. Vi kommer att sakna henne!

Anea är dräktig!

Inte den mest spännande bilden kanske, det här är en fosterblåsa och man kan inte se något embryo än – men det betyder i alla fall att Anea är dräktig på första försöket!! Jag vill inte ta ut något i förskott för det kan såklart hända saker, men om allt går som det SKA så bör det komma ett föl i slutet av maj nästa år… Håll alla tummar ni har nu! Vi ska tillbaka 23 juli för nästa kontroll.

Film från gårdagens tävling

Här kommer en film från Glorias och min start igår. Jag hade en superbra känsla på framridningen och tyckte att jag tappade både energi och bärighet inne på banan, men det fanns visst marginaler att ta av för hon ser inte direkt låg ut i formen (vilket det kändes som). Dock tar hon över lite och gör halter och avsaktningar före mig, vilket gjorde att jag upplevde att jag tappade lite ”kontroll” – men det är inget som syns jättetydligt om man inte vet det. Stillheten i halterna på medellinjen måste dock bli bättre! Och så är det en galoppfattning där hon också hittar på lite själv. Annars tycker jag att hon har mer undersatta bakben i galopp-delen än vad hon hade vår förra start så det känns bra! Det är på väg åt rätt håll!

Ny pålle

Här händer det grejer, även om man inte kan tro det eftersom jag inte har uppdaterat särskilt mycket. Har helt enkelt inte haft tid riktigt, det är väldigt mycket jobb just nu. Har fått hit några sommargäster från Djurgården, en ny inackordering samt köpt en ny häst. Jag sprang på honom av en slump kan man väl säga, och då gäller det att passa på om det känns rätt! Egentligen är han i äldsta laget (17) – dock fräsch och vad jag tror en perfekt verksamhetshäst. En riktig gentleman som är supersnäll och okomplicerad samt har tävlat MsvB dressyr och 120 hoppning. Jag är helt säker på att han kommer att bli väldigt populär!
Caribo heter han, född 2001 och e. Carano – Sir Shostakovich. Mer bilder och sådant kommer så småningom.

Ny hage

Igår släppte vi stona i hagen längst bort där det finns mer bete, så nu går de på bete ”på riktigt” (= jag ser dem inte från stallet..) Det gick tämligen odramatiskt till. Grodan gick i passage halva vägen och sedan försökte hon få igång de andra, men de ville helst rulla sig och äta istället. Och såklart har Grodan redan dragit av en sko igen, trots boots. Undrar om hon kommer klara ett bete? Som tur är kommer hovis ikväll och fixar det.

Om betäckning och hingstval

Här gick det plötsligt undan, men så kan det vara när det är bråttom… Det här kändes som sista rycket för en betäckning i år, och för Aneas del är det sista året som känns rimligt eftersom hon är 17 och det är rätt gammalt i sammanhanget om man inte har haft föl förut.

Nu är hon alltså inseminerad med Bon Coeur. Jag har tänkt såhär med hingst: det måste vara en som kompenserar för hennes ”brister” och det är att jag vill ha en bättre galopp och mer ”uppförsbacke”, men viktigast av allt är god ridbarhet. Jag bor typ ”granne” med Lövsta / Stjärnborg, så det valet var givet. På ett äldre sto rekommenderar man färskt semin för att det ska vara större chans att det blir något, så där blev det också lite färre valmöjligheter. En ”hemmahingst” blir lite billigare och jag vill inte lägga ”onödiga” pengar på det här om det inte fungerar.
Bildresultat för bon coeur stallion

Ni kan titta på Lövstas hemsida på alla hingstar så kan ni själva jämföra. Alla är såklart fina! Jag rådfrågade även Malin på Lövsta om vad som kunde passa och hon föreslog först Van Vivaldi eller Ironman. Van Vivaldi ger tydligen mer ädla hästar och han var visst lite het, vilket inte lät helt 100 till Anea som kan bli spänd. Dessutom är inte jag så förtjust i alltför ädla hästar – jag vill ha mer ”massa” och Anea är ju rätt ”slank” så det kändes inte bra. Då hade jag bestämt mig för Ironman, men så köpte Lövsta precis in den här nya Bon Coeur och det kändes mycket bättre! Tur att jag var lite seg i starten, för många har nog redan hunnit betäcka i år och missat den här.. 😉

”Bon Coeur är en riktigt modern sporthäst, med sina tre mycket goda gångarter, sin fantastiska mekanik och suveräna ridbarhet.”

Titta på de olika hingstarna om ni är intresserade, det finns små filmer man kan jämföra med. Ironman är helt klart fin, men det jag gillar med Bon Coeur är att han ser väldigt elastisk och mjuk ut – fina framben men inte ”sprättiga” utan det ser naturligt och inte konstlat ut. Med Aneas De Niro-blod så borde det här bli bra. (De Niro är det hingst som har flest svårklasshästar efter sig). Hoppas nu bara att det blir något!

Första steget mot eventuell betäckning

I morse åkte jag med Anea till Stjärnborg för en första undersökning inför eventuell betäckning. Hon hade lite tunna slemhinnor pga sin ålder, vilket kan påverka hur lätt de blir dräktiga men det var inget alarmerande så teoretiskt sett är det bara att tuta och köra… Jag tycker att det vore värt att prova med tanke på hennes stam och meriter, och är 100% säker på att hon skulle bli en bra mamma. Jag tycker att det vore slöseri att inte betäcka henne så håll tummarna!

Funderingar kring betäckning

Beslutet att inte tävla Anea mer står fast, och det känns ganska skönt faktiskt. Nu återstår att hitta en annan sysselsättning för henne. Jag önskar att hon hade varit en läromästare så att jag antingen kunde sälja henne, eller ha henne som lektionshäst. Nu är hon visserligen snäll, så att ha med henne då och då är inget problem, men däremellan skulle jag behöva rida henne mycket om det skulle fungera och jag vill helst inte det. Hon är en ”läromästare” på så vis att hon kan mycket rörelser, men hon är inte så ”förlåtande” om man t.ex. fastnar i handen eller slutar rida med sits och ben – vilket på sätt och vis är bra, men det tråkiga är hon lätt blir spänd om det blir fel. För hennes bästa vill jag hellre att hon får ”pensioneras” som avelssto för det tror jag hon skulle trivas med.

Jag har inte intresserat mig för avel innan, men jag tycker att det är slöseri att inte prova att betäcka en häst som är selektionssto, med bra stam (De Niro – Bellini) och egna meriter upp till svår klass. Det är ju sådana ston man ”ska” avla på. Dessutom har hon varit så gott som kärnfrisk i 10 år och det är ju värt massor. Helt säkert skulle hon bli en bra mamma, och hon älskar ju hag-livet och har gått på bete hela somrarna i alla år, så det är ingen ”tävlingshäst” som typ slår sig när den ser en sten bara för att den är van att stå i grusruta…

Jag tänker att antingen får man en häst som går att sälja (men då måste man göra det rätt fort om det ska löna sig), eller så ”får” jag en blivande häst åt mig själv. Det kostar såklart att föda upp en häst, men om jag skulle leta häst åt mig själv med mina nuvarande krav så skulle jag inte ha råd med en sådan – inte ens som unghäst. Nu vet man ju inte om man lyckas föda upp något vettigt förstås, men i värsta fall kanske det ”bara” blir en lektionshäst som man vet har vuxit upp på ett bra sätt och är rätt riden och hanterad från början… Jag skulle dessutom tycka att det vore roligt att lära mig något nytt, och ha ett mål som inte handlar om prestation utan mest för att det är kul.

Igår var jag på Lövsta och pratade om hur man går till väga samt eventuell hingst… Jag måste bara övertala Torbjörn snabbt nu, sommaren är ju redan här. Frågan handlar mest om pengar – alltså främst i det lång loppet – inte själva ”tillverkningen”. Jag vet att många tycker att det är givet när man har egen gård, men det är inte gratis för mig att ha häst bara för att jag har ett stall. (Jag tänker att mina hästar ”kostar” mig som en inackordering eftersom det är en alternativ intäkt.)

Men jag tänker såhär: under hösten ska hon ju i så fall hållas igång och skulle kunna gå i verksamheten så mycket det går så hon kan bidra till sitt uppehälle. Föla kan hon göra hemma (vi har en fölbox – och det var ju min man som föreslog att vi skulle bygga en från början så det måste vi väl utnyttja?) och sedan har vi ju bete och hagar för den första tiden. Däremot måste jag klura på vad som är bäst när (obs att jag skriver ”när…”) fölet blir äldre, för då måste den gå med andra unghästar anser jag. Och då är alternativen att skicka iväg den (till rimlig peng) eller att bygga egen lösdrift och ta hit andra hästar = mycket mer jobb och större risk. Men det skulle eventuellt kunna gå plus mínus noll i det fallet?

Tipsa gärna om bra unghäst-beten för billig peng. Kom förresten med alla tips (och bra argument) som ni har! Jag kan eventuellt tänka mig någon slags samarbete eller låna ut henne också (ej till ridning!) om jag blir ”desperat”. Vilket jag i och för sig redan är eftersom det här måste beslutas inom kort.
Länk till Blup.

 

Vi kommer inte att tävla mer

Efter en hel del tankearbete så har jag kommit fram till beslutet att inte tävla mer med Anea. Egentligen är det något som jag har haft i bakhuvudet ett tag, men det är svårt att släppa taget om en häst som man har haft i tio år! Under våren har hon bitvis också känts finare än någonsin på träning, men det stora kruxet är att det har varit i samband med att bakknäna är behandlade – och det håller inte i sig. Hon är inte halt men jag tror att det sliter för mycket nu med att rida i den graden av samling som krävs. Dels är hon 17 år, och dessutom har hon egentligen alltid haft svårt att samla sig tillräckligt för den här nivån. De gånger hon har känts fin vid träning har hon känts som en svårklass-häst och inte bara en ”häst som går svår klass”, och det har varit kul, men det gör också att jag känner ännu större skillnad när vi inte ”räcker till”. Jag tycker att hon har över-presterat under vår tid ihop och jag vill inte pressa henne. Jag själv behöver också en annan typ av häst om jag ska utvecklas vidare.

Min plan från början var ju att låna henne ett år och rida LA, men sedan har hon blivit kvar och det har varit en extremt lärorik, rolig, svår och även jobbig resa! Jag har fått göra mer med henne än vad jag någonsin trodde var möjligt, jag har fått prova att rida svår klass, delta i ett Lag-SM och framförallt har jag bevisat för mig själv att det går att komma ganska långt även utan massa kapital och fastän man har en ”vanlig häst” utan spektakulära gångarter. Jag är väldigt stolt över att jag har lyckats utbilda henne ända hit själv – med bra tränarhjälp förvisso!

Det finns olika tankar om vad som blir nästa steg för henne, men jag är inte klar med det ännu. Jag vill inte sälja henne och jag tror att hon blir svår att ha på full tid i verksamheten tyvärr. Återstår att betäcka men jag måste först övertala min man…
Vår första start i LA6 (motsv MsvC) 2010 där vi kom 3:a på 68%
Vinst med Gripens Ryttarförening i Allsvenskan Div 1 samma år
MsvB var det största steget för oss, det tog några år innan hon bytte rent åt båda håll…. Skam den som ger sig. Den här tävlingen minns jag som varm, men rolig eftersom hon var så fin på banan den gången!
En favoritbild från en framridning till MsvA
Debut i StG – väldigt stort steg! Mitt största ridmål i livet var att starta St Georges, och aldrig trodde jag att det skulle bli med den här hästen! Tänk att det gick att komma ännu längre än så.
2015 Lag-SM på Strömsholm
Vinst i StG
Framridning till Int1
Vinst i Int1 förra året. 

Tack till Nina Bengtsson som har varit vår huvudtränare – det är nog få som hade lyckats få oss såhär långt, men det går när tränaren är visionär och ryttaren är extremt noggrann… 😉

Nu hoppas jag att jag kan nå såhär långt med någon annan häst i framtiden, men tills dess får jag (med ett visst motstånd), lägga undan fracken. Lärdomarna tar jag dock med mig.