Cesar

Ibland så snubblar man över en häst även om man inte letar aktivt, och det är bäst att ta chansen… För ett par veckor sedan fick jag frågan om jag ville ta över Cesar, en valack född 2006, e Qidam de Revel – Cortez. Cesar har hoppat som yngre, och därefter skolats om till dressyrhäst av Rebecca Mauleon (som jag tränade för innan hon flyttade till Skåne). Han är tävlad MsvB och utbildad upp till GP-rörelser. Han har haft en gammal muskelskada och kan inte samlas och ridas på det sättet längre, men han kan absolut göra ”krumelurer för husbehov” och lära er elever en massa. Framförallt krävs kroppskontroll och stabilitet, han rör sig en hel del och är känslig för sitsen. Han har varit här i två veckor på prov och nu har vi bestämt att han ska stanna!

Höst-spam

Några bilder som är någon vecka gamla. Snart har alla löven trillat av och det blir grått ute… Men den här hösten har känts lång, och väldigt vacker!
Är glad att bo i ett land som har så varierade årstider. Hösten är verkligen fantastisk (när det inte regnar och blåser!)
På väg ut i hagen för att se till fåren.
Så himla söta!
Nyfikna hästar
Ett litet får som funderar på att kaxa upp sig mot Grodan. Ingen större idé kan jag tala om…! Nu har vi tagit in tackorna och klippt dem, men baggarna får vara kvar ute ett tag till.

 

Dagens ridning

… egentligen gårdagens. Igår var det kallt på morgonen och faktiskt (!) frostigt ute. Jag började med att rida Anea ute på åkern och det var fantastiskt vackert med sol och gnistrande frost! Jag försöker att rida ut och tömköra mellan lektionerna nu. Jag vill helst inte nöta i ridhuset, men ute på åkern är perfekt för jag kunde rida slutor, galoppsax och lite byten. Det är inte samma kvalitet som förut men jag underhåller det i alla fall.

Efter det red jag även Affe ute. Inga galoppsaxar, men däremot lite jobb med att flytta honom i galoppen med svag tvärning. Han behöver bli smidigare i sidorna och kvickare för skänkeln.

Efter det hade jag en  privatlektion med Qurre och Jenny. Fokus på att få honom rak och jämn i kontakten. Hon fick rida mycket innanför spåret, speciellt i galopp. Där märks det tydligt om hästen drar åt ett håll och det är verkligen nyttigt för att lära sig att rama in. Han såg riktigt fin ut efter det här jobbet! Grunderna är A och O…

Innan lunch hann jag även rida Poker, som går med en del i verksamheten just nu. Han kändes riktigt fin igår tycker jag. Här är det ungefär samma fokus som med Qurre: jämn kontakt och framme för skänkeln.

Efter lunch red jag Velle i ridhuset och tränade mest skolor. Jag tycker att han är mycket starkare nu och har lättare att korta upp sig och bära sig, men nu skulle jag vilja (så småningom) ha en mer ”ärlig” samling. Han vill inte riktigt ”sätta sig” på rätt sätt utan tar hellre lite kortare steg – vilket i och för sig är bättre än förut när det knappt gick att ändra steglängden. Jag  tror dock att det kommer att ta tid att stärka honom med tanke på att han är så stor, och jag försöker att vara försiktig för jag är rädd att överanstränga honom. Mellan varven känns han riktigt fin nu, men han tycker att det är jobbigt, vilket är fullt förståeligt.

Grodan tömkörde jag igår. Hon jobbas nu från marken någon vecka, sedan ska jag rida igen har jag tänkt. Jag har lite ”problem” med att hon blir överambitiös och gärna tar i för mycket fast kanske inte alltid på rätt sätt. Inser att jag måste backa henne lite så att hon inte blir för spänd, men det är ärligt talat svårt att känna riktigt var ”gränsen” går. Har lite att klura på här. Måste vara noggrann med grunderna, men ändå inte fastna där utan ta något steg vidare – dock på rätt sätt…

Två privatlektioner till hann jag med. Elisabeth och Boromir red ute på åkern. Han gillar det och får lite bättre bjudning. Jag var rädd att han skulle bli lite väl ”på hugget” men det såg fint ut och både häst och ryttare verkade glada. Nyttigt även där att rida utan väggar som ramar in!
Elisabeth fick öva en del galoppfattningar
Här travar hon av

Marie red också en lektion på Caribo. Där fokuserade vi på att få Marie rak i sadeln och liksidig i varven. Det är lite svårare med galoppen i vänster varv, både för henne och Caribo. Nu hade vi dock förberett bra och varit noggranna redan på lång tygel, så att hon kunde börja vända och forma honom med bara skänkeln innan hon tog kontakt. Jag tror att det gjorde en hel del skillnad för slutresultatet. Tänk på att det ni gör redan på lång tygel och i framridningen blir avgörande för hela passet – dvs var noggranna med små detaljer som hästens balans, att den lyssnar på skänkeln, att ni kan göra halvhalter etc. Det är inget man kan komma på att man ska börja med när halva passet har gått – då är det redan ”för sent”!

Stor och liten

Privatlektion igår med stallets minsta och största häst. Vi jobbade med bakdelsvändningar, slutor i trav och tagen bakdel i galopp. Riktigt duktiga hästar (och ryttare)! För lite variation så avslutade vi ute. Tyvärr ser man inte så bra på bild hur roliga de här hästarna ser ut ihop. Velle är 180 i mankhöjd, och vad kan Dario vara? 164? Men det har han inte fattat, för i hagen försöker han valla runt Velle och bossa och styra ändå… 😉

Så håller jag lektionshästarna motiverade

För att få glada och hållbara hästar så krävs det variation i arbetet, och gärna ridning på olika typer av underlag. Med en egen häst är det lättare att planera veckans ridpass, men jag försöker att ha det här i bakhuvudet även med mina lektionshästar. Nu har ju jag lyxen att driva min egen verksamhet och det innebär att jag själv väljer om jag vill maxa intäkterna och låta hästarna gå mer, eller om jag prioriterar att de ska gå ”lagom” och må bra. Jag håller generellt ett lite högre tempo på lektionerna (och med högre krav) än på en ridskola, så de kan inte gå lika mycket av den anledningen. Mina hästar ”sparar” sig sällan på lektionerna genom att t.ex. gå med nybörjare. Men bortsett från den fysiska belastningen att gå flera pass om dagen så tycker jag att den psykiska faktorn är minst lika viktig – och den pratar man inte lika mycket om tycker jag. Att gå flera pass om dagen i ridhus med olika ryttare tror jag gör att många hästar stänger av lite, och jag vill inte ha avstängda hästar!

Därför försöker jag variera arbetet så mycket som möjligt. Många ridpass börjar eller slutar ute när vädret tillåter. Svårt på vintern förstås, men annars skrittar vi nästan alltid fram eller av ute. Då får hästarna bättre bjudning och variation på underlaget, samt att de blir tryggare när de rids i olika miljöer. Jag försöker också få in ca en uteritt varje vecka, i den mån jag kan. Några elever rider ut ibland, och jag kan också välja att göra några pass ute istället för att ”rida igenom” hästarna inomhus.

En annan viktig faktor för mig är att gärna ha någon ryttare på varje häst som rider den hästen lite mer regelbundet (i den mån det går) – så att häst och ryttare lär känna varandra. Jag rider även alla hästar själv (med målet ca en gång i veckan – ibland blir det mer, ibland mindre). Dels vill jag känna status på hästarna, men jag kan också jobba loss en del spänningar och snedheter innan de blir befästa. Hästar som går med mycket spänningar är sällan glada hästar. Ibland tycker jag att det blir för många ridpass om jag ska rida utöver veckans lektioner, och då väljer jag kanske att tömköra eller arbete vid hand som ett komplement. Då blir det variation och hästen slipper även sadel den dagen.

Jag försöker också göra olika typer av övningar (men med en röd tråd), och avsluta när hästarna har gjort något bra istället för att nöta länge. Ibland lägger jag in markarbete för att få mer variation i dressyrjobbet. (Jag vet – den här terminen har jag varit dålig på det såhär långt.. Det kommer!)

Andra viktiga saker för att hålla hästarna glada är att utrustningen passar, och att de vid behov får hjälp av veterinär, kiropraktor etc. Jag stämmer hellre i bäcken än att jag väntar på att det ska bli ”katastrof”. Jag försöker också vara noga med att fördela arbetet under veckan hyfsat jämnt. Ibland blir det lite svårt, och i vissa fall har jag faktiskt hellre flyttat elever till andra tider, vilket kan betyda att någon rider privat på dagtid istället för sin tid i grupp. Det är inte alltför ofta, och det gör att jag själv får jobba lite extra, men jag gör hellre det om det passar i hästens vecko-schema. Och jag är väldigt tacksam över att jag har flexibla elever som har förståelse för detta. Det ger trots allt mer kvalitet åt alla i slutändan!