Fina bilder

I onsdags var Helena här och red en privatlektion på Dario. Hon behövde bilder till sin hemsida och hade med sig en fotograf, så vi passade på att ta lite gemensamma bilder eftersom vi har kurser ihop. Vi har fått några bilder redan, men det kommer fler. Väldigt roligt med proffsiga bilder! Fotografens hemsida hittar ni här. Dario var en mycket tålmodig modell som hade öronen spetsade framåt hela tiden. Fotografen hade med sig stativ och blixt in i ridhuset men det brydde han sig (konstigt nog) inte om alls. Det är nästan så man tror att han är en linslus som gillar att visa upp sig. 😉

En vecka kvar?

Om ca en vecka kan det hända att det kommer ett föl. Men jag tycker att Anea mer ser ut som en överviktig ridskolehäst än ett högdräktigt sto. Hon har i och för sig alltid varit rätt slank, så det fanns väl lite extra plats för en mage här…!

Hoppas nu att det blir en fin unge. En Bon Coeur-avkomma var tydligen högst bedömd (51 p) på unghästtestet på Strömsholm förra helgen, och Bon Coeur har fina resultat på tävlingsbanan i år. Jag har lyckats se båda hans starter, 74% i MsvB och 80% i 7-årsprogrammet, så det känns ganska lovande. Det viktigaste är förstås att ungen är frisk och att fölningen går bra! 

En bra helg!

Måndag och ny vecka. Förra veckan, och även helgen, var väldigt lugn. Jag fick för mig att jag skulle skriva upp alla jobbtimmar, och jag landade på 60 timmar ungefär. Som egenföretagare tycker jag att det var ganska lite, men jag undrar hur mycket det är en vecka som jag själv upplever som intensiv? Jag ska försöka skriva upp även denna vecka, helt enkelt för att jag ibland undrar vart tiden tar vägen… Det bästa med det här jobbet är ändå att slippa åka någonstans – det sparar ju mängder av tid jämfört med den som har restid till jobbet!

Helgen var kursfri, men jag har haft en del privatlektioner, vilket var skönt som omväxling. Kurserna är roliga, men det kan också bli ganska intensivt. I fredags var jag inne i stan på kvällen och åt på Eataly med en kompis. Där finns en matmarknad och flera restauranger, och vi åt på den som heter Prima. Tydligen hade den bara varit öppen en vecka. Personalen var överraskande trevliga och genuint intresserade, vilket såklart gav extra poäng, förutom att maten också var väldigt god. Hoppas personalen orkar hålla ångan uppe (det var som sagt första veckan…)! Det är inte så ofta man får presenterat för sig exakt vad drinken innehåller och hur den är gjord… Det var mysigt inrett också och kändes personligt, så dit går jag gärna igen!
Jag har även hunnit med lunch på Nut House och fika hos en (relativt) ny granne, som också är i hästsvängen och håller på att renovera sin gård. Roligt att gårdarna hålls vid liv! Så på det stora hela kändes helgen ganska ”ledig” trots en del jobb.

Redo för ny vecka alltså – och den här veckan ser ut att kunna bli rolig. På dagens schema står till att börja med fem hästar att rida, varav en är en ny häst i stallet så det är spännande. Det har kommit två nya hästar hit (inackorderingar) sista veckan, så nu är stallet överfullt igen. Jag vill inte använda lilla stallet i onödan, så Affe och Boromir har fått gå ut på tidigt bete. Just i natt kanske det inte var så kul för dem, men det är ändå tillräckligt varmt och bra väder nu. De får komma in och vila upp sig på dagtid, och då får de också lite extra mat. Så himla skönt att ha bra beteshagar så att man kan göra såhär!

 

 

Planerna för Grodan

Att ha en plan för hästarna är inte det lättaste – därför att planen måste hela tiden ta hänsyn till hur hästen mår och presterar för stunden. Därför för man göra en grovplanering som man sedan måste kunna vara flexibel med.

Min grundplan var att Grodan skulle vara färdigkvalad till MsvB i höstas, och det fick ju vänta till den här våren. Egentligen gör det dock ingen större skillnad eftersom jag inte hade tänkt starta MsvB ännu – det var mest att jag ville vara klar med kvalen.

Nu har jag tänkt att jag ska fokusera mer på galoppombytena så att vi förhoppningsvis kan gå vidare så småningom. Hon behöver fortfarande bli starkare i formen och förbättra sin trav. Jag ”behöver” inte rida fler MsvC men jag tror att jag gör ett par starter till för att vi ska få mer ”kött på benen”. Det känns dock skönt att ha kvalat med marginal. Som jag skrev tidigare så behöver man två starter på 62% i MsvC för att gå upp en nivå. Personligen vill jag ligga högre innan jag går vidare, så att jag har lite tillgodo på nästa nivå – eftersom kraven blir rätt mycket högre där gällande form och samlingsgrad.

Jag anser att man inte ska stressa upp i klasserna, men självklart vill jag komma vidare med henne så snart det går. Jag tycker dock att det är viktigt att hon får den tiden hon behöver. Hon är känslig och fortfarande grön för sin ålder. Hon ligger efter utbildningsmässigt från början, men jag kan inte stressa förbi grunderna bara för att hon har en viss ålder. Om hon känns trött i kroppen så backar jag hellre. Jag hoppas att det är ett bra tänk för en häst som håller långsiktigt. Det är väldigt lätt att missa små signaler när hästen ber en att backa av. I hennes fall har jag varit supernoga med det även om jag själv gärna hade tränat och tävlat i ett snabbare tempo. Förhoppningsvis lönar det sig ändå på sikt, och gör att jag har en häst som är positivt inställd till arbete och håller sig frisk!

Grundarbete

Grodan har tränat på rätt bra under vårvintern, men plötsligt kändes hon trött och har fått en kortare paus. Ibland blir jag lite stressad av tanken på att hon är 8 år och ”ligger efter” så mycket, men när hon kom hit var hon ju inte alls tränad, utan bara ”riden”. Det gick egentligen inte ens att göra en halvhalt om jag tänker efter. Första året reds hon dessutom lite sporadiskt här, så jag har ju bara lagt mer seriöst jobb på henne sista året. Men visst, jag trodde det skulle gå snabbare att göra en ”quick fix” av henne än vad det har gjort. Å andra sidan trodde jag inte heller att jag skulle vilja behålla henne, så det är väl både bättre och sämre än väntat kan man säga.

Nu joggar jag henne och jobbar bara med kontakt och form, mycket i skritt. Grejen är att om hon är obalanserad blir hon direkt spänd, kort i formen och kryper ihop. Då blir även takten snabbare och hon har inte ryggen med sig. När jag lyckas rida henne i rätt balans så får jag ett bättre ”sug” mot bettet, hon får mer plats för bakbenen och hittar bitvis fin schwung i traven nu. Det är dock väldigt skört, och går i princip att hålla det på raka spår och kanske en stor volt utan att tappa det. Målet är ju såklart att hon ska kunna gå så på mindre volter och i rörelser, men det orkar hon inte ännu. Hon känns mer som en 6-åring på god väg, än en 8-åring.

Ju mer jag håller på med detaljer desto svårare blir det. Men jag tror och hoppas att om jag verkligen lägger en bra grund så blir det lättare sedan. Jag undrar bara hur mycket tid det kommer ta… Positivt är dock att jag tycker att hon är såpass rolig att rida att jag lätt kan skritta en hel timme utan att ha det minsta tråkigt. Och nästan varje pass är givande på något sätt, för jag får tydligt kvitto av henne när det blir rätt. Dessutom är hon väldigt kommunikativ även i stallet. Men just därför kan jag inte hasta vidare när hon säger nej – jag skulle sabba hela hennes arbetsglädje och det vill jag verkligen inte!
En favoritbild på Grodan. 

Boromir och Affe

Idag var det äntligen dags att släppa ihop Boromir och Affe igen. De gick ihop förra sommaren, men efter att Affe blev opererad och konvalescent en lång tid så har jag inte vågat ha dem ihop. Nu är broddarna urtagna och leran har torkat = mindre risk vid ihopsläpp, så då passade jag på.
För säkerhets skull hade jag ändå satt på dem ”rustning”, dvs benskydd – ifall de skulle springa en massa eller sparkas…
…men det enda som hände var att de hälsade och skrek en gång, sedan var det inte mycket mer med det. De kände förstås igen varandra, trots att det var ett tag sedan de delade hage.
Affe gjorde roliga miner, förstås, medan Boromir prioriterade att leta mat.
Klassens clown försökte som vanligt att få igång lite lekar och brallade och skuttade lite för sig själv, men Boromir hade mer stolthet än så och skrittade bredvid i sakta mak. Sedan blev det inte roligare än såhär, och tur var väl det. (Jag hade ju dock förväntat mig lite mer show.)

En bra lektionshäst går inte att värdera i pengar

Ibland har tanken slagit mig att man skulle kunna kombinera två affärsidéer, nämligen att ha lektionshästar som även är till salu under tiden. Det här hade ju varit superbra för potentiella hästköpare som skulle kunna rida hästen på lektion flera gånger och verkligen lära känna hästen före köp. Det skulle också ge en till intäktskälla utöver lektionerna – om man kan sälja hästen för mer än man köpte den förstås, vilket jag tror att man hade kunnat göra med några av dem.

MEN det är inte aktuellt (så ni som är elever här behöver inte oroa er!), för när man har hittat en häst som fungerar i en verksamhet så går det inte att värdera den i pengar. Det är extremt värdefullt med en häst som är snäll, fungerar med olika ryttare, är trevlig att hantera, och därtill välutbildad. Det är jättesvårt att hitta bra hästar, och det är massa jobb och tar tid att provrida och leta häst. Så värdet ”på pappret” (dvs en vinst vid försäljning) är inte lika mycket värd när man jämför det med att ha väl fungerande verksamhetshästar som både man själv och eleverna dessutom känner. Varje häst man köper är dessutom en ren chansning, eftersom man inte vet hur de kommer hålla. Om de visar sig vara friska så är det också ett stort värde på lång sikt.

Här är ett kort klipp från en lektion idag, på en häst som jag är glad att jag fick chansen att köpa, nämligen Cesar. Jag var lite tveksam först pga att han rör sig så mycket och har en hel del ”knappar”, men han har funnit sig väl tillrätta hos oss. 🙂

Mamma-magen

Anea mår bra! Hon promenerar och longeras bara några dagar i veckan nu, jag tycker att hon är för tjock för sadeln, men det syns nog mer i verkligheten än på bild…
…fast en sådan här ”hängmage” har hon ju inte haft förut precis.
Ingen vidare fördelaktig vinkel, men här syns det en tydlig ”kant” runt magen.
En jämförande bild från tiden då hon var i lite sportigare form. Men hon är ganska gullig med den runda magen och raggig vinterpäls ändå.