Vinter på Wreta

Vilken vinter det har blivit! Efter förra årets katastrof hade jag väntat mig en repris (december började ju inte så bra). Men just nu får man ju bara njuta! Okej, kanske inte jättekul att ha lektion när det är kallt, men jag värmer skor o strumpor på elementet innan så då överlever jag.

Bilderna är från igår – det ”snöade” frost i hela luften så allting glittrade i solen. Till och med insidan på ridhuset… Helt fantastiskt fint, och går såklart inte att återge på bild – men delvis i alla fall.

(En sak är dock säker – jag är väldigt glad över att ha ett ridhus, även om det är kul att rida i snö, och jag är extra glad över att mitt stall är isolerat så jag slipper jobba i ett kallt stall och riskera frusna vattenkoppar.)

Årets första snö

Som jag har längtat efter snö! Helt klart trevligare för hästarna och hagarna. Och det blir så vackert! Dessutom är det något extra med snö på gamla hus. Känns som om man bor i ett julkort från 1800-talet. Är extra nöjd med att vi fick två små extra granar att ha vid trappen i år!

Min julafton

Här kommer fler bilder från julafton. Jag började som vanligt i stallet. På eftermiddagen och kvällen firade vi med min bror och mina föräldrar. Torbjörns föräldrar stannade hemma (men har varit här på utomhusglögg i måndags). Annars var julen sig lik – vi har ju alltid firat i liten skala och åker inte bort eller har stora släktträffar.

Två hästar fick lösgaloppera på morgonen, en av dem var Grodan.

Alltså, vilken julklapp med sol och rimfrost! Särskilt efter flera veckor med endast mulet och lera. Sörjer redan att det ska bli varmare igen, men man kan i alla fall inte klaga på tajmingen med årets julväder.

Stallet sett från hage 6. Var ute och plockade enris som jag brukar ha på bordet.

Min bror fick hjälpa mig ta årets julbild. Hade redan gjort ett försök dagen innan men var inte helt nöjd. Höll på säkert en halvtimme till på julafton med en häst som inte ville stå stilla, och det slutade med att jag valde den andra bilden vi tog…

Julfint på trappen.

Och i hallen!

Glögg vid Kalle Anka. Jag gillar Piff och Puff mest!

Jultrött katt. Jag själv somnade inte på soffan i år! Måste vara för att jag har vilat mer i höst än någonsin förut.

Pyntade spisen med enris i år, fattar inte att jag inte kommit på det tidigare?

Årets gran. Inte lika stor som vanligt, men lite lättare att hantera!

Avslutningsvis en selfie. 😉 Hoppas ni har en skön jul!

Hästarnas julafton

Utsläpp medan solen gick upp.

Solen har vi ju knappt sett på två månader!

Tacksam över vår fina gård.

Hästarna verkade också tycka att det var en skön och lugn morgon…

…en stund i alla fall. Sedan hörde de något spännande.

Alla var tvungna att kolla upp detta!

Det var dock skitläskigt, så bäst att vända!

Eller?

Det kanske inte var så farligt ändå?

Det var Torbjörn som hade släppt ut fåren.

Kan ju vara kul att kolla in på nära håll ändå!

Fast nej! Vi håller oss på vår kant. Man vet aldrig med får!

De som är så små och snälla. Knappast någon naturlig fiende till hästen, men man kan aldrig veta!

Min rabatt

Rabatten har fått fnatt. Blommorna får inte plats… Det tråkiga är att den bara är såhär fin en kort tid, mitt i sommaren är det inte alls lika vackert längre tyvärr. Men riktigt såhär mycket blommor har det inte varit förut! Bina är överlyckliga. 🙂

En kväll i maj

Igår måste det ha varit årets skönaste kväll såhär långt! Är så glad över att jag får bo såhär fint.
Maj är nog bästa månaden? Allt blommar och man har allt framför sig!
Mina föräldrar har varit här och hälsat på och hade med sig sin hund Lucky
Söta små lamm
Torbjörn matar fortfarande en av dem två gånger om dagen…. Det är inte så lätt att ha får som man tror!
Ljusa och långa kvällar – äntligen!
Sista kvällsljuset är så varmt och vackert! (Ja, jag måste börja klippa gräset snart…)
Doften!
Tacksam över att få bo på landet. Vill aldrig byta!

Vår på Wreta

Förra veckan fick vi elva lamm. Nu är det vår! Idag har vi öronmärkt sötnosarna. Det är fortfarande två tackor som inte har fått några ungar än, kanske kommer i påsk?
Det är väldigt svårt att fotografera lammen, de är inte stilla en sekund, så bilderna blir väl sådär. Men ni ser ju ändå hur söta de är!
Återanvända hyacinter från förra julen har börjat titta upp nu!
Lömsk katt på rymmen.
Om någon vill ha lamm-terapi så kostar det 500 kr för en halvtimme. 😉 Omedelbar effekt utlovas dock.
Och små söta påskliljor som jag också har haft i någon kruka och sedan planterat ut. Bra tajming till helgen som kommer.

Tillbakablick: stall – och ridhusbygge

Dags för ett till inlägg med tillbakablickar från mina tio år som egenföretagare. Det förra inlägget finns här.

Det är många elever som har varit med mig från tiden på Antuna, och några träffade jag till och med första gången redan i Strängnäs! Flera av er har säkert minnen från första tiden här på Wreta, men för er som kommit in på senare tid kommer här ett inlägg med bilder från byggprocessen.

Jag och Torbjörn inspekterar betesmarkerna innan vi flyttade hit.
Sista påskriften innan vi flyttade in på riktigt. Bankmannen ser nöjd ut med att ha blivit av med rucklet. 😉

När vi flyttade hit fanns det bostadshus och flera ekonomibyggnader – allt i ett relativt dåligt skick / med renoveringsbehov. Vi jobbar fortfarande på det… (för resten av våra liv!). Stall och ridhus har vi byggt själva, samt alla hagar förutom sommarbeteshagarna där det tidigare har gått kor.
Här står det nu stall och ridhus. Och sorgligt nog lite färre träd.

Torbjörn mäter om det ska få plats ett ridhus här.

Stallet är ett ”skal” som vi köpte och inredde själva. Vi hade hjälp att resa stommar och sätta upp utsidan, men boxar etc har vi i princip gjort själva med hjälp av familjemedlemmar. Jag har planerat planlösningen i stallet, och är faktiskt nöjd med det än idag. Jag tycker att stallet är lättjobbat och har allt som behövs. Det enda jag saknar är lite mer förvaringsutrymmen, där var jag lite snål. Tänkte inte på hur skrymmande hästtäcken kan vara…
Första spadtagen mot grunden till stallet.
Isolering av stallväggarna. Jättekul jobb.
Blivande boxar

Stommen till ridhuset köpte vi från Borga. Från början tänkte jag att ett plåtridhus borde funka (trodde inte att vi skulle ha råd med trä), men som tur var tänkte vi om. Det var inte så farligt dyrt med lösvirke och träfasad, och det blir ju betydligt trevligare klimat med trä. Fönstren längs med långsidorna köpte vi begagnade, så det blev inte heller farligt dyrt, och det gör ju enorm skillnad för känslan när man kan se ut! Sargen har vi byggt själva, och ridhusspegeln har vi också gjort själva – det är ett stort spegelglas som vi har beställt och bara limmat upp på en träskiva – betydligt billigare än att köpa ”ridhusspeglar”. Men en bra spegel var ett absolut krav från min sida – man klarar sig inte utan den när man ska rida mycket själv!

Ridhusbygge

Överhuvudtaget är mycket gjort på egen hand (med hjälp av familjemedlemmar) för att hålla kostnaderna nere. Vi kunde köpa gården för att den var i rätt dåligt skick (och ingen annan ville ha den?), därför var den förhållandevis billig. Både jag och Torbjörn hade varsin lägenhet att sälja, där vi fick ut en liten vinst som vi kunde ha som kontantinsats. Vi behövde dock låna mer pengar för att bygga ut företaget, och den första banken sa nej. Vi gick till en mindre, lokal bank och då fick vi ja, trots att vi hade såpass liten egen insats. Jag tror att vi verkade pålitliga för att vi hade en tydlig affärsplan och ett redan befintligt företag som ändå kunde visa en viss försäljning. Hade vi börjat helt från noll hade det kanske varit svårare.

Sargen påbörjad

Själva byggåret är som en dimma för mig. Torbjörn var knappt på sitt jobb, och han var jättestressad hela tiden. Bygglovet drog ut på tiden, så till slut fick vi åka dit för att i princip tvinga fram ett beslut (det visade sig att vår handläggare var sjukskriven…). Vi fick bygglov i februari och planen var att flytta hit hästarna i juli! Jag tror att jag hade sagt upp mig på Antuna redan innan vi hade börjat göra stallet här. Precis i sista stund så hade vi ändå ett par boxar klara, så att vi kunde ta hit de första hästarna – mina fem och tre inackorderingar. Stallet var långt ifrån klart, vi fick vattna hästarna ur hink och jag tror att jag släppte mina på bete direkt – men det var ändå en början!
iffi, Anea och Maritza – nyinflyttade

Verksamheten måste ju rulla, så några sommarkurser var redan planerade, och ridhusunderlaget var väl på plats en vecka innan första kursen. Sargen var inte klar förrän ganska lång tid efter, men det gick i alla fall att rida. I början av hösten red vi med bygglampor (det gick bara ett vara på en volt där lamporna fanns) eftersom vi inte hade hunnit få klart med el i ridhuset än. Även om det var väldigt provisoriskt så gick det att få det att funka ändå. Det var sjukt svettigt många gånger, men jag kan sakna den här tiden lite – man hade liksom en vision och ett mål och en väldig kämparglöd! Det var fantastiskt att se en egen anläggning byggas upp på en tom åker, en dröm som gick i uppfyllelse, något som jag aldrig ens hade trott var möjligt. Det gäller att påminna sig om det med jämna mellanrum!

Milstolpe: en egen skylt!