Lucka 6 – en annorlunda öppna

Den här övningen bygger vidare på de två tidigare luckorna (2 och 4). Det är en lite ”konstig” övning med öppna som slutmål, där alla delar i hästen ”plockas isär”. Övningen rida på långsidan.

1. Börja med en korrekt hörnpassering.
2. Därefter rids hästen helt rak i hals och kropp på långsidan.
3. Sedan ska du ställa hästen inåt – bara i nacken! (Se lucka 4.)
4. Nästa steg är att böja halsen inåt, men ha hästen rak i kroppen. Så ”får” man ju aldrig göra annars, och ett vanligt fel är just att missa att böja kroppen. Men i den här övningen gäller det att verkligen dela upp varje moment, och det är faktiskt inte så lätt att medvetet bara böja halsen. Här måste man rida rakt framåt för skänklarna, och kanske även hålla inner bakben på plats! Hästen ska inte börja svänga / lämna spåret.
5. Slutmålet är att behålla böjningen i halsen, men även flytta in framdelen så att hästen går på tre spår – dvs i  en öppna.

Jag tycker att man ska ha en viss erfarenhet av att rida öppna sedan förut för att ”förstå” övningen, annars blir det lätt ”tygelridning”. Tänk på att hela tiden ha hästen i bjudning och gör övningen i skritt och trav.

Lycka till!

Lucka 4 – lösgörande ”kontrollövning”

Det här är en enkel övning som är svår. 😉 Hästen ska bli lösgjord, men övningen kommer också ge kontroll över hästens bogar och kropp om den görs rätt.

Övningen går ut på att ställa hästen i nacken, men behålla kroppen rak. Här är det viktigt att skilja på böjning och ställning. Böjning sker i hals och kropp, men ställning sker bara i nacken. En häst som är korrekt böjd är även ställd, men du kan ställa utan att böja. Ofta gör ryttaren för mycket, dvs överböjer halsen. Och en häst kan böja halsen åt ena hållet men samtidigt lägga huvudet på sned åt andra hållet, så det är inte säkert att den är korrekt ställd i nacken bara för att du lyckas böja halsen, tyvärr….

I den här övningen kan man säga att vi ”renodlar” endast ställningen, för att tydliggöra just det momentet. Hästen ska ridas rakt fram på långsidan och ställas inåt halva långsidan, och utåt halva långsidan. Rid hästen helt rak i hals och kropp. Det kommer att vara tydligt att de flesta hästar vill börja svänga, skjuta ut en bog eller sätta ut ett bakben. Detta korrigeras lättast genom att rida framåt i ett bra tempo. Därför tycker jag att övningen också är bra för att uppmuntra ridning ”fram till handen”.

När övningen fungerar på långsidan kan den göras även på medellinjen. Då kommer det bli en ännu tydligare kontrollövning! Övningen kan göras i alla gångarter, men börja gärna i skritt så att du själv hinner med.

Viktigt att tänka på:
– Ställning sker med små, mjuka tygeltag. Handen ska inte dras bakåt.
– Ibland kan man använda ett ensidigt uppresande tygeltag (dvs lätt uppåt) på en häst som lägger nacken på sned.
– Korrigera kroppen med hjälp av skänkeln och en bra framåtbjudning.
– Ställningen ska göra att hästen vrider lite på huvudet, huvudet ska inte närma sig kroppen eller göra hästen kortare i halsen (då har den ”knäppt av”). Halsen ska inte heller inte dras nedåt.
– Det är inte säkert att den är korrekt ställd bara för att den är ”mjuk i munnen”. Ta gärna hjälp från marken eller titta i en spegel om möjligt.*
– Bibehåll kontakt på yttertygeln, så du inte släpper den helt. Däremot måste du kunna ge efter lite på yttertygeln för att möjliggöra ställning på motsatta sidan.

Lycka till!

Bild 152

Nogge på bilden är både ställd och böjd.

Lucka 2 – Lär dig att älska hörnpasseringarna

Mitt första inlägg är en enkel övning, och allmänna tips kring hörnpasseringar.

Så länge man rider i ett ridhus så är det svårt att undvika hörnen, men de flesta slarvar med det här momentet. Om man ska rida bra rörelser eller andra vägar så är dock hörnen viktiga, i synnerhet om man ska rida program. Nästan alla moment i ett program kommer efter eller ur ett hörn, vilket innebär att hörnet går att använda som förberedelse.

Man kan tycka att hörnen är både lite ointressanta, en transportsträcka, eller kanske väldigt jobbiga (om tränaren tjatar om hörnen jämt) – men om man inser nyttan med en bra hörnpassering så kan man också lära sig att älska hörnen, istället för att rida igenom dem så snabbt som möjligt för att slippa undan.

Jag tror att många har lärt sig att ett bra hörn är att man rider ut så långt som möjligt i hörnet, för att ”visa” hörnet. Det skulle man kunna tro, men enligt min uppfattning är ett bra hörn ett hörn som rids i balans, med hästen formad i hela kroppen, samt anpassat efter hästens gångarter och utbildningsnivå. Det går faktiskt att rida för långt ut i hörnen, vilket gör att hästen tappar balansen och sedan blir svår att rida rakt ut ur hörnet. För djupa hörn leder till att du måste ”styra ut ur hörnet” igen. Hörnet ska inte ridas som en 90 graders sväng, utan som en mjuk båge. Jag ser faktiskt ofta ryttare som rider ut i hörnet så djupt att det snarare är väggen som styr ut hästen på spåret igen, men då gör inte hörnet någon nytta, och i värsta fall sliter det bara på hästen dessutom.

Jag rider snällare hörn i början av ett ridpass och djupare hörn när hästen är uppvärmd. En häst som är högre utbildad och går att samla mer kan ridas längre ut i hörnen än en ung eller outbildad häst. Med andra ord: anpassa hörnet efter hästens nivå, dvs där den klarar av att gå i balans och forma sig korrekt i bålen.

Om du aktivt börjar rida hörnen och lär dig att använda dig av dem, så kan du dra nytta av det inför en rörelse eller när du rider program. I ett program kan du ju t.ex. inte lägga en volt för att ”få tag” på hästen, men hörnet är ett bra sätt att få kontroll mellan olika moment i programmet. Med den tanken i huvudet så börjar man uppskatta hörnpasseringarna istället för att bara slarva igenom dessa!

Om du vill jobba mer aktivt med hörnen är detta två enkla övningar:

1. Lägg en volt i varje hörn för att förtydliga för dig själv. Gör gärna volten i skritt och trava på raksträckorna, så får du även in övergångar i övningen. 10 m volter är lagom för en LB/LA – häst tycker jag. Efterhand kan volten tas bort och hörnet ridas i skritt, resten i trav. När det fungerar bra så rider du hela varvet i trav. Observera att hästen ska ridas rakt ut efter varje hörn (även på kortsidan!). Passa att du själv inte är kvar i innerhanden när du ”släpper” hörnet. Eventuellt kan du lägga in ett friskare tempo på långsidan vilket också främjar rakriktningen.

2. Lägg en bom i varje hörn och rid samma övning som ovan.

Tänk på att du ska sitta kvar mitt över hästen, så att du inte viker dig i midjan. Om du har en tendens att luta dig inåt i hörnen kan ett tips vara att titta lite utåt mot väggen.

Lycka till!

Väldigt suddig bild men en fin hörnpassering med Dario där han är formad i bålen och bär upp sig bra!

Öva programdelar

Under några tillfällen under sista delen av terminen kommer jag att lägga in lite träning av programdelar, och att rida från punkt till punkt. Några grupper har redan fått börja. Det som blir tydligt när man tränar program är hur viktigt det är att ha hästen mellan hand och skänkel och att hästen hela tiden är uppmärksam på ryttaren. Det är svårt att rida program, särskilt om man inte är van.

Normalt sett så tycker jag att det är viktigt att hela tiden rida med kvalitét och konsekvens, och för mig innebär det att man t.ex. inte fattar galopp när hästen är spänd, utan hellre väntar in ”rätt läge” och kanske även gör om ifall det inte blir som tänkt. Om man ska ”lära” hästen rätt så är det mycket bättre att tänka så, än att t.ex. bli ”tjurskallig” och fatta galopp vid en viss punkt bara för att det var planen – och du kanske får din fattning, men i fel balans och med en spänd häst. Det tycker inte jag ”ger” något i ridningen. Det är mer utbildande för hästen att göra en volt i hörnet om man ska in i en öppna än att envisas med att rida öppna fastän hörnpasseringen var dålig, osv.

MEN! Sedan kommer vi till ”nästa steg” och det är att ha hästen såpass bra ”på hjälperna” att man kan rida vid en specifik punkt. Och då är det ryttarens uppgift att ha hästen uppmärksam, se till att hästen svarar framåt för skänkeln eller stannar när man vill, att den vänder när du har tänkt osv. Det här är helt vanlig grundridning, oavsett nivå!

Jag tycker inte att man ska rida som en ”robot” utan det är viktigt att hitta känslan, ge sig tid att förbereda nästa moment och ge hästen en chans att göra rätt så att man inte har för bråttom och blir slarvig. Men samtidigt så resulterar detta ibland att ryttarna blir lite ”för petiga” och aldrig kommer till skott. Det fungerar inte att alltid ta tre varv på volten för att förbereda en galoppfattning t.ex, utan i princip ska hästen alltid vara såpass vaken på instruktionerna att man ska kunna ge ett nytt kommando ganska snabbt. 

Hur kommer man då dit? Jo: var ännu noggrannare med att checka gas och broms, se till att få svar direkt – annars gör om. Se till att hästen är uppmärksam redan när du skrittar fram (eller kanske redan i boxen faktiskt!) och utnyttja tiden när du skrittar fram till att redan då börja rida. Med det menar jag att du redan på lång tygel kan se till att hästen är energisk, att den är uppmärksam på dig, att du kan svänga när du vill och även flytta hästen för skänkeln. När du börjar ta kontakt har du redan en del av ”jobbet gjort” och du får en bättre start. Gör mycket övergångar, och ännu fler halvhalter! Rid i hörnen istället för att låta hästen luta sig genom hörnen och svänga av sig själv – för i alla program kommer det något nytt direkt efter ett hörn: en fattning, en ökning, en öppna, en sluta, eller i ”värsta fall” en bytesserie! 😉

Jag vill poängtera att det är jätteviktigt att ge hästen tid i början och inte ”anfalla” med massa signaler, och att det som sagt bör finnas ett kvalitetstänk hela tiden. Men jag tror att det också är viktigt att kunna rida på ett sätt där man som ryttare inte bara sitter och ”väntar” på det perfekta ögonblicket för en rörelse eller en övergång – utan att man faktiskt själv kan vara med och skapa det ögonblicket!

 

Veckans övning

 

Den här veckan tänkte jag att vi jobbar med den här övningen måndag och torsdag:


Det är kanske svårt att tro att jag har en konstnärlig ådra när man tittar på den här bilden – ni får ha överseende.

Man börjar med öppna i vänster varv – in på kort diagonal (rid gärna rakare än bilden visar…) och sedan höger öppna och kort diagonal igen.

Vi har påbörjat övningen för ett par veckor sedan med att rida den i skritt. Då gjorde vi öppna i mellanskritt och sedan ökad skritt på diagonalen. Nu har vi gått vidare såhär:
1. Öppna i skritt och trav på diagonalen
2. Trav i hela övningen
3. Slutövningen är att ur öppnan rida mellantrav (eller i alla fall längre steg) på diagonalen.

Min tanke är att öppnan ska samla upp hästen lite så att man har bra balans över bakbenen och ur det kan få hästen att länga steget med lite ”samling”. Det är ju egentligen så det är tänkt nämligen: kraften i längningen ska komma ur bakbenen och hästen ska inte ramla iväg på bogarna i en snabbare takt! Hästarna verkade tycka det här var en rolig övning, och det verkade som om den också gjorde nytta.

Man kan givetvis även använda öppnan åt det ”motsatta hållet” – dvs till att samla upp hästen igen efter en ökning.

Veckans övning

Jag inser att jag inte har skrivit någon ”veckans övning” på evigheter. Får försöka bättra mig på den punkten. Den här veckan har jag en ridövning i Hippson, som jag tänkte att vi ska göra vid några tillfällen under terminen. Den är uppdelad i flera moment, så det tar nog mer än en lektion att hinna med. Hela övningen kan ni läsa här.

Skapa böjning

Förra veckan lade jag extra fokus på böjningen i hästens sida. Det här jobbar vi ju med ”hela tiden” när vi rider, det är ju svårt att rida utan att svänga om man rider i ett ridhus. Den här gången gjorde jag dock en annorlunda övning, som var väldigt tydlig för mina elever. Vi började nämligen med att skapa böjning på lång tygel.

När vi rider på böjt spår vill vi att hästen formar sig i hela kroppen. Kruxet är att de flesta ryttarna är fokuserade på att ha hästen ställd i nacken och böjd i halsen, medan kroppen i värsta fall glöms bort. Problemet är att om hästen inte formar kroppen rätt så blir det i princip omöjligt att ställa i nacken, och det är där ”dragkampen” med innertygeln gärna börjar. Om vi istället utgår ifrån att få hästen att runda sig i sidan och bli eftergiven för innerskänkeln, så följer hals och nacke till slut naturligt med på det böjda spåret.

Hästarna har lättare att böja sig åt ett håll av sig själva. Om vi har en häst som i höger varv hellre formar sig åt vänster, så går den hästen automatiskt lite ställd utåt i höger varv. Det innebär att höger bog också kommer mer åt höger – och därmed är ”i vägen” för att kunna ställa åt höger. Du måste alltså först få hästen att forma om kroppen åt höger innan du kan ställa korrekt i nacken.

Övningen vi har gjort gick egentligen bara ut på att tydliggöra böjningen i kroppen genom att skapa en innersida på volten, men utan att ta tygeln först. Det var väldigt tydligt att när hästarna formade sig runt skänkeln så följde hals och huvud ”snällt med”, även utan tygelkontakt. När eleverna sedan tog tygeln upplevde jag att många hade hästen fint ”på plats” på en gång – istället för att det blir ett motstånd mot handen, som det ofta blir när man tar tygeln. Oftast är det ryttaren som skapar den kampen för att man har ställt in sig på att ”nu blir det lite svårt här, när jag måste fixa till huvudet på hästen så att jag kan börja rida…” 😉

Som vanligt är det viktigt att ryttaren är balanserad mitt över hästen. Jag har använt mig av liknelsen att man ska sitta på en ”tunna” och inte rulla av, utan att man hela tiden har sin tyngdpunkt mitt över tunnan.

Vi gjorde faktiskt även ”öppna” på lång tygel, bara för att förtydliga hur mycket vi egentligen påverkar med vår kropp –  och att den huvudsakliga hjälpgivningen ska komma därifrån! Jag tror att alla som har gjort den här övningen fick en bra tankeställare. Vad tyckte ni som red övningen?

Här är en bra bild som jag har använt förut. Läs och begrunda:

Takt och tempo

En liten repetition kring takt och tempo.
Takt = antal steg per minut
Tempo = antal meter per minut

När vi rider så vill vi kunna ändra tempo utan att ändra takten. Dvs om du gör en ökning ska inte takten bli snabbare, och när du samlar hästen ska det inte gå långsammare. Det är viktigt att du som ryttare blir medveten om hästens takt. Jag tror att många missar det momentet, men det är först på utbildningsskalan och jag tänker på takten hela tiden när jag rider! Du behöver också bli medveten om olika hästars optimala takt. Vissa hästar vill ”springa fort” och behöver vänta på ryttaren, medan de hästar som är långsamma i steget behöver bli lite kvickare – men utan att man jagar på hästen för det. Takten och steglängden hänger oftast ihop – den snabba hästen tar lite kortare steg och tvärtom.

Öva på att känna in takten i de olika gångarterna så att du kan anpassa din sits till hästens rytm. Öva på att ändra tempo / steglängd med bibehållen takt, men prova gärna också att med flit öka och minska takten så att det kanske till och med blir en ”dålig” takt för hästen – bara för att öva dig i att känna skillnaden. Du kan ändra takten med din kropp – t.ex. rida lätt snabbare / långsammare, men även när du sitter ner kan du tänka på samma sätt. Du kan också prova att ändra lite på hur du använder skänkeln. En kvick skänkel ger impulsen att öka steg-frekvensen, medan en lugnare och stadigare skänkel signalerar längre steg. Jag använder alltså skänkeln på olika sätt om jag vill rida en ökning eller samla hästen!

Lycka till!

Öppna och sluta på volt

En övning som vi har jobbat mycket med sista tiden är att flytta hästen sidvärts på volt. En vanlig övning är att man på t.ex. öppna delen av volten flyttar hästen undan för innerskänkeln så att hästen korsar sina bakben. Det påminner om en öppna, eller lite ”böjd skänkelvikning”. En annan övning är att istället flytta in bakdelen, ”tagen bakdel” eller sluta på voltspåret. I båda övningarna ska hästen vara ställd och böjd åt höger i höger varv och tvärtom i vänster varv.

Dessa två övningar har jag satt ihop på så sätt att ryttarna växelvis flyttar ut bakdelen / flyttar in bakdelen längs med hela volten. Framdelen ska i princip följa voltspåret och eftergiften i sidan / böjningen i halsen hela tiden vara densamma. Om det går lätt att växla mellan övningarna så är det att bra kvitto på att hästen bjuder på yttertygeln. Det är också att bra sätt att själv bli påmind om att rida med båda benen, samt bli snabbare i sin hjälpgivning. (Ofta tycker jag att ryttaren fokuserar på ett ben och glömmer det andra.I) Tänk på att själv sitta mitt över hästen hela tiden i övningen!

(Jag försökte rita en bild men det blev inte bra, så jag hoppas att övningen går att förstå ändå!)

Kan ridas i skritt och trav, men om det känns lätt så går det såklart även i galopp. Om någon av er provar övningen på egen hand får ni gärna berätta om det gav ett bra resultat!

Gårdagens teori

Igår var Nina här och hjälpte mig med ett teoripass där jag red Anea och Grodan. Det är väldigt olika hästar, både i ålder / utbildningsnivå, men också till sin karaktär och hur de är byggda.
Anea är ju 17 nu (!) och kan rörelser upp till Int1 med lite plus i kanten för passagen. Vi visade en del rörelser men jag hade önskat att vi hade haft en bättre dag. Igår var hon tyvärr spänd i ryggen och släpper inte igenom riktigt, så för mig var känslan att vi hade backat tillbaka (hon har ju varit superfin ett tag), men jag tror ändå det var givande att titta på. Hon är lite långsam i sina rörelser, lite ”gammal typ” och är byggd lite i nerförsbacke, så jag får ju kämpa rätt mycket med samlingen.
Grodan är 7 och ligger på ca LA-nivå. Mer ”modern typ” med kort rygg. Jag har tagit det rätt lugnt med henne. Hon har ganska lätt för sig, har bra balans och massa energi, men kan också bli lite spänd. Jag vill inte kontrollera henne för mycket så jag har inte krävt så mycket samling ännu men det börjar komma mer nu. Sista tiden tycker jag att det har hänt en hel del, och jag tror det syntes en rätt stor skillnad mot slutet av passet när hon börjar använda ryggen bättre och traven blir större. Henne får man ”dämpa” lite, och Anea måste man ”väcka”. Jag föredrar dock energin som Grodan har, jag tror att det kommer bli lättare att lära henne saker om hon bara håller sig frisk osv. Det ska bli spännande att se vad det blir av henne!

Idag fick Anea bara skritta ut samt en kiropraktor-behandling eftersom jag inte tyckte hon kändes helt bra igår. Grodan har fått en rejäl uteritt (äntligen!) med trav och galopp och jäklar vad fin hon kändes! Skönt att kunna rida ut ordentligt igen!

Jag tror att det blev ett bra teoripass, kanske något att göra om i höst? 
Vad tyckte ni som var med? Kommentera gärna! Var det något särskilt ni ”fick med er”?

Lilla Grodan förra året. Det blev inga bilder igår så jag återanvänder denna..