Bonnie just nu

Bonnie fyller tre år i år och just nu jobbar vi henne lite lätta pass avsuttet. Egentligen hade jag tänkt att hon skulle gå på lösdrift igen under vinterperioden, men eftersom vi behövde ta bort en lös benbit i december, följt av boxvila, så kändes det onödigt att flytta runt henne en massa. Därav behöver vi röra på henne lite nu, så hon inte står stilla för mycket. Även om vi har ganska stora hagar så är hon ju inne på natten och de står ganska mycket stilla i hagarna även på dagen. Jag tycker att det är en lite knepig balans eftersom jag inte vill att hon ska jobba för mycket som ung, men samtidigt så är det bra att hantera henne, och hon behöver ju röra på kroppen för att hålla på lång sikt… (Plus att hon inte ska bli för stökig att hantera!)

Hon är fin i kroppen tycker jag, och växer ganska jämnt. Hon har lite långa bakben att hålla reda på och som hon behöver lära sig att hantera i galoppen framförallt. Vi tycker att hon skrittar bra genom kroppen och med ett bra övertramp, dock inte jättestort, och traven är relativt spänstig med bra bakben. I galopp vill hon dock gärna slå om bak i svängarna, för att hon har svårt att hålla balansen. Först provade vi bara att lösgaloppera för att slippa ha henne på volt, men det har inte hjälpt nämnvärt. I lösgaloppen blir hon ofta ganska spänd och springig, och galoppen blir inte ett dugg bättre av mer fart i hennes fall. Inför treårstestet måste hon kunna lösgaloppera, men nu har vi övat mer på att longera och göra många fattningar, samt börja tömköra lite lätt. Jag tror att hon behöver slappna av och hitta balansen så vi får försöka hitta ett sätt för henne att klara av längre och längre bitar. Nu börjar hon slappna av lite mer, men det är ingen ”uppvisningsbar” galopp än. Det är ju dock några månader kvar till ett eventuellt treårstest.

Utöver detta behöver vi börja löshoppa lite mer – vi har bara testat väldigt låga hinder ett fåtal gånger. Hon behöver inte hoppa som en miljon precis, men galoppen bedöms även vid löshoppningen, och de behöver ju vara vana vid situationen.
Jag tänker också träna lite mer häst vid hand snart, så att hon springer rakt och med bra bjudning. Egentligen vet jag inte om jag själv springer så värst bra än (min fot kommer nog aldrig bli helt återställd), men det är ju inget maraton det handlar om, så det där ska jag väl klara med vettiga skor på fötterna. Och apropå det ska Bonnie också få skor så fort isen släpper (jag vill helst inte sko med broddar första gången) – då får vi se om hon rör sig ännu lite bättre efter det!

Om ett par veckor tänkte jag försöka komma upp på henne igen och repetera ridningen lite. Hon är insutten i höstas, men inte ”riden” – jag kom till att styra i skritt och trav och göra typ en fattning. Jag hoppas hon är fortsatt snäll! Vår plan är att jobba henne lite nu, sedan ge henne lite vila i ca en månad, och efter det hinna fräscha upp allt innan treårstestet i juni. Jag kan tycka att det är ganska mycket man ska hinna med med en så ung häst, och det är ju inget ”måste” att visa henne eftersom vi inte ska sälja henne, men det är ju ändå bra att ha detta som mål. Mest handlar det ju om vettig hantering och att hästen är van vid alla moment. Ridprovet är inte obligatoriskt (om man inte vill ha diplom), men det känns ju bra om vi är i fas där ändå. Vi får se hur hon verkar i vår helt enkelt. Hon är i alla fall fortsatt väldigt okomplicerad och intresserad, vill göra rätt, och har inga problem med nya miljöer och sådant, så det kommer nog bli en väldigt bra häst för framtiden!

Bonnies höst

Bonnie har blivit introducerad till vuxenlivet under hösten. Vi har jobbat ganska långsamt, men det är ju ingen brådska när det är ens egen häst. (Min och Mariannes, men i alla fall..) Jag tycker ändå att vi ligger bra i fas med hennes ålder.

Vi började i höstas med att vänja henne vid sadel, longering (även inspänd), samt att börja hänga på henne i skritt. I detta moment ingår också att tolerera att ha hängande stigbyglar vid longering, samt att jag som ryttare kan ”hoppa” vid hennes sida (inför uppsittning).

Det här var inget som bekymrade henne, och då gick vi vidare med att sitta upp (alltid longera innan), först med ledare i skritt och lite trav, sedan trava på lina, och till slut skritt och trav utan ledare samt att kunna byta varv (bara raka spår). Jag hann testa en galoppfattning också innan vi valde att avsluta för hösten.

Vi har också jobbat med lösgalopp och ett par gånger har vi hunnit löshoppa. Galoppen är det som har varit svårast, eftersom hon gärna slår om bak och går i korsgalopp. Det blev bättre mot slutet och hon brukar även byta rent nu (vilket såklart är bra), men att hålla galoppen och bara ”rulla på” har inte varit så lätt.

Annars har hon varit väldigt enkel såhär långt, snäll och läraktig. Jag tror helt klart att hon har en bra ridbarhet, och galoppen tror jag blir bättre med mer styrka och träning.

Vi hann åka en gång på en talangrådgivning på Lövsta också! En inofficiell, men nyttig, visning. Vi fick lite råd och en bedömning på hennes exteriör och gångarter av domare Christina Ohlsson, samt Tinne, och båda var väldigt positiva. Det var en bra grej att åka på inför kommande treårstest som i så fall blir i vår (förutsatt att hon är i en bra fas).

Nu har vi tagit bort en lös benbit, vilket innebär boxvila i två veckor. Vi tog bort två rejäla vargtänder samtidigt också. Med det avklarat är nästa mål (senare i vår) att kunna jobba mer med stöd och kontakt vid fortsatt ridning. Nu är hon sadelvan och ”insutten” men inte direkt riden, det får vi fortsätta med i vår!

Bonnie på Lövsta

Soya har blivit Bonnies extra-mamma

Bonnies första rosett.. haha. Hoppas det blir fler i hennes framtida liv som dressyrhäst!

Här travar jag själv för typ tredje gången. Det går lite långsamt, hon har ingen superbra bjudning ännu, men jag föredrar faktiskt det framför en explosiv unghäst! Hon är ändå känslig, så jag tror bjudningen kommer så småningom.

Bonnie på lina

Igår var vi hos Bonnie, som har vuxit ännu mer sedan sist. Nu var hon dock lite jämnare igen, sist var hon hög bak men nu såg hon rätt fin ut, bortsett från att hon har päls som en mammut..

Igår fick hon ha benskydd för första gången (det märkte hon inte ens) samt att vi longerade lite i trav. Förra gången fick hon gå runt mig lite i skritt på en cirkel, och nu provade jag att longera ”som vanligt”. Jag undrar om någon kan ha tjuvtränat med henne? 😉 På filmen ser ni alltså första gången i trav på lina – efter typ en minut (jag har alltså inte hållit på en kvart innan vi filmade..) Det var lite svårare i andra varvet, men inget som inte gick att lösa. Egentligen kan man ha en medhjälpare som leder hästen på utsidan av volten i början, men jag tyckte det här funkade ändå med ett spö samt kroppsspråket.

Som ett extra plus så rör hon sig dessutom riktigt fint. Jag var lite nervös eftersom jag knappt har sett henne in action sedan hon var föl. Det här är ju dock en riktigt spänstig och balanserad trav för en 2-åring!

Vi avslutade med att jag stod bredvid och lade lite tryck på ryggen samt hoppade vid sidan av henne, lite som när man ska ”hoppa upp”. Jag gör det från båda sidorna även om jag inte har för avsikt att sitta upp från båda håll (vet att det är bra att träna på, men där går gränsen för min egen liksidighet). Hon viftade knappt på örat åt det. Duktig häst!

Dagens träning för Bonnie

Idag har vi hälsat på hos Bonnie. Vädret och underlaget var ingen höjdare så vi har bara övat på saker inne i stallet, men det räckte bra för en nybliven tvååring. (Eller, egentligen är hon ju inte ens det förrän i sommar). Det var första gången hon var inne i stallet helt själv och bara det är träning i sig – att stå stilla på gången och utan kompisar som stöd. Hon är faktiskt väldigt duktig och självständig, även om hon har lite dåligt tålamod när hon bara ska stå stilla.

Vi har lyft på fötterna, tagit hand om mugg / ett sår, samt lagt på en filt för första gången, och sedan även en sadel. Lika bra att börja i tid och göra det så odramatiskt som möjligt. Filten var väl lite mystisk men annars bryr hon sig inte alls. Sadeln skulle man ju kunna spänna sig för, men det går bra. Annars är det små saker man får hålla på med: stå stilla på gången själv, inte springa ut ur boxen förrän vi har sagt okej, backa, flytta sig för tryck och att kunna stanna och vänta även på väg ut i hagen igen. Nu måste jag nog säga att vi har tur eftersom hon verkar väldigt odramatisk såhär långt (en liten spark lade hon i och för sig iväg när vi skulle lyfta ett bakben), men hur som helst så tror jag att det är superviktigt att vara petig nu, att vara konsekvent och inte släppa igenom ens små saker. Sedan får man ju acceptera att hon gör mycket saker för första gången, men jag tror i alla fall att man har igen det här jobbet på lång sikt om man är noggrann nu.

Och i det här jobbet är säkerheten A och O – man får vara beredd på att man måste kunna reagera supersnabbt om det skulle hända något. Jag är ju inte snabb alls just nu med ont i foten (lite sämre just idag) och dessutom skitont i ryggen (kiropraktor imorgon) så tur att hon inte är en galning. 😉 Men hur som helst är det extra viktigt att vara ”beredd” med en unghäst och kanske tänka ett steg längre, även om hon är snäll.

Nu har Bonnie fått en egen kategori här i bloggen, så att jag (eller någon annan) kan följa henne. Kan vara roligt om några år… 😉