Idag har jag gjort något som jag nästan aldrig brukar göra, och det är att undervisa på engelska. Det gick ganska bra, men ordförrådet är inte det bästa. Egentligen tycker jag inte min engelska är så dålig (särskilt med tanke på hur lite jag använder den), utan det är häst-engelskan som brister. Och det är skillnad att ge instruktioner eller att kunna lära någon rida med känsla. Eleven idag hade dock inte ridit på flera år, så det behövdes inte så ”avancerade” instruktioner, och tack och lov hade hon ridningen kvar i ryggmärgen så det gick riktigt bra. Hon var nöjd och vill komma tillbaka, så jag kommer alltså inte undan… Alltså, egentligen är det roligt att träna engelskan lite, jag åker ju aldrig utomlands ens och man är ju rädd att rosta ihop lite. Men att föra ett samtal går rätt bra, det är just fackuttryck och att få ett flyt med lektionen som är svårt.
I alla fall är jag nöjd med att jag fixade det och inte sa nej ”bara för att”.
Nästa, eventuella utmaning är att jag har fått en förfrågan om att ha kurs för synskadade! Jag måste ringa dem och ta reda på mer innan jag törs boka det. Jag är dock väldigt sugen på att prova, helt enkelt för att testa en ny utmaning och att jag är väldigt nyfiken på hur det går till. Men inget är bestämt med det ännu.
Inga svar