När jag startade verksamheten hade jag fem hästar, som jag stallade upp på Helmer ridcenter i Strängnäs.
Anea hade jag med mig från när jag jobbade hos Per och Pether. Henne hade jag haft då i lite drygt ett år. Jag använde henne ganska mycket i verksamheten i början, eftersom jag inte hade så många hästar.
Nogge var den första hästen jag köpte. Honom hittade jag via kontakter. Faktum är att jag hade provridit honom några år tidigare för att eventuellt ha honom på foder då. Den gången blev det inget, men jag tyckte han skulle passa bra i verksamheten för att han var mjuk och fin i munnen och inte rörde sig så stort (men efter ett tag började han röra sig mer och bättre). Nogge var hopphäst, men såldes för att han inte ville hoppa vattenmattor.
Wirja köpte jag på annons, hon stod i Norrköpingstrakten. Hon var en stadig och bra ”tant-häst” som också var bar utbildad (MsvB ungefär). Hopphäst från början (ovanligt va?). Hon var en riktig klippa i verksamheten, men tyvärr bröt hon benet i hagen vid 19 års ålder – och kanske var det ändå ”dags” då för hennes del, även om det var sorgligt!
Iffi köpte jag genom en bekant. Hon stod i Skåne. Jag provred ett gäng med hästar där, och fastnade för henne för att jag tyckte hon rörde sig trevligt. Hon var väl egentligen inte så stadig som jag hade önskat, men det var ganska bråttom att hitta hästar (4 st på en månad) så jag slog till på henne. Idag ångrar jag det inte, men med handen på hjärtat så tog det ett bra tag innan hon passade in i verksamheten med olika ryttare osv eftersom hon är ganska känslig. Just då trodde jag verkligen inte att hon skulle bli en av mina lojalaste medarbetare, men idag är hon en riktigt bra lektionshäst, 18 år fyllda.
Arramiz var en connemara (dock stor häst) som jag lånade av min vän Anna. Han var egentligen westernhäst men även dressyrriden. Utbildad till ungefär MsvB och var väldigt trevlig att rida. Honom hade jag i verksamheten första året.
Att ha fem hästar när man har fyra elever på lektionerna visade sig vara tufft, om någon blev skadad. Idag har jag 8 hästar med Anea, och visserligen fler lektioner, men det är ändå skönt att ha lite mer ”svängrum”. Även om jag i teorin hade räknat med att ”en häst alltid är sjuk” så hade jag nog inte riktigt insett att det verkligen ÄR så! Dock hade jag möjlighet att hyra en lusitano och en frieser som stod på anläggningen, så när det krisade använde jag även dem ibland. Tur var väl det!
Inga svar