Igår var vi ett gäng från stallet på Spanska ridskolan i Globen. Träffades innan och åt vietnamesiskt, väldigt gott! Kul att komma iväg och ses lite utanför stallet också tycker jag.
Föreställningen var bra, men jag är rädd för att jag kan för mycket om hästar för att kunna gå in i det till 100%, jag råkade se om någon häst var felställd i en öppna och inte stod på alla fyra benen i halten typ. Det hade jag nog inte reflekterat över när jag var yngre om man säger så. Men som helhet var det väldigt bra! Skönt å andra sidan att till och med dessa ryttare gör småfel här och där. Det kanske inte går att rida helt perfekt med andra ord? Det kan ju vara lite befriande att veta.
Det roligaste var givetvis skolsprången, för det är ju inget vi håller på med (med flit i alla fall…)! Ska se om jag hittar lite mer fakta kring det så kanske jag kan skriva lite mer om det. Tömkörning var också ett av numren som också fastnade, han kunde göra galoppslutor, piruetter och byten när han tömkörde.
Avslutningsvis var nog ändå kadriljen bäst. Det var väldigt symmetriskt och det var effektfullt med åtta vita hästar som ser ”exakt” likadan ut, jättevackert! Påminde mig om när jag fick äran att rida kadrilj på Flyingedagarna. Det var ju inte lika fint som det här, men det var bland det roligaste jag gjort. Jag som hatar att tävla och visa upp mig annars älskade att rida inför en stor publik när vi var i grupp och gjorde ett nummer. Det var en helt annan grej, som jag fick värsta kicken av. Önskar jag kunde hitta den känslan på tävling också.
Lånat bild från Google
Inga svar