Lucka 22

Hoppade över igår, men idag är frågan följande:
Lucka nummer 22:
Hur ser inventeringen i ditt liv ut med balansen mellan familj/kärlek/jobb/vänner/hälsa/självförverkligande?

Eeh… Vill man ens svar på en sådan här fråga när man är arbetsnarkoman? 😉
Balansen mellan dessa punkter måste ju såklart utgå från ens egna prioriteringar, och för mig är jobbet extremt viktigt och får ta en större del än de andra bitarna utan att jag lider av det. Om jag hade ett jobb jag inte gillade så skulle det vara en annan sak. Jag tror dock att alla mår bra av att fundera lite över frågan, för det är ju hemskt lätt att fastna i ett mönster och bara köra på, eller tänka att det ”blir bättre sedan”.

Jobb och självförverkligande hänger ihop för mig, och det har det alltid gjort. Ibland skäms jag för att jag är så egoistisk att jag jobbar med något bara för att det är kul. Å andra sidan skulle många människor må bättre av att vara ”egoistiska” genom att t.ex. inte bli kvar på ett jobb man hatar. Ingen tackar en för det. Sedan kan man ju vara neutral i frågan, gå dit, få lön och sedan ha en meningsfull fritid – om man trivs med det.

Jag tror dock att liite mindre jobb hade varit bra för hälsan. Jag tror faktiskt att jag har varit lite mer ledig det här året, och framförallt effektiviserat bl.a. kurserna, men jag skulle behöva bli ännu bättre på det. Målet är en helt ledig helg varje månad, men jag har inte riktigt klarat det. (Plus strödagar!) Framförallt måste jag lära mig att inte få känslan av att jag skolkar när jag inte är på jobbet.

Familj, kärlek och vänner hör ihop på något sätt tycker jag. Konstigt nog tycker jag också att jag hinner med det så mycket som jag behöver. Några elever frågade för inte så länge sedan hur jag ens orkar åka in till stan och träffa folk ibland, men det är en nödvändig prioritering för mig. Nu gör jag väl inte det SÅ ofta, men dels behöver jag miljöombytet och sedan tycker jag det är väldigt viktigt att vara rädd om sina vänner. Har dock hellre ett fåtal som jag litar på och är inte mycket för att umgås i stora grupper. Ofta blir det så ytligt då, och det har jag i varje fall inte tid med. Men om jag ska önska lite mer av något är det kanske att jag och T gjorde lite mer saker utanför gården ibland. Fast honom måste man ju nästan släpa från gården så det är inte helt lätt. 😉 Är dock mycket tacksam över att det inte är tvärtom – dvs en partner som tjatar om semestrar och att man aldrig är hemma. Det hade ju inte gått.

Två dagar kvar till julafton (och fortfarande förkyld, men i alla fall bättre nu)!

Etiketter:

Inga svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*