Sista veckan har vi fokuserat på övergångar, tempoväxlingar och även att ändra hästens form under ridpasset. Egentligen helt ”självklara” saker, men som jag måste bli bättre att fokusera på, både när jag rider och instruerar! Det är lätt att bli bekväm och rida runt i ett jämntjockt tempo, och det är också lätt att bli bekväm som instruktör faktiskt… Framförallt är det lätt att hamna i ”mönster”. MEN jag ska försöka skärpa mig på den här punkten (påminn mig gärna!).
Övergångar och tempoväxlingar gör förstås hästarna mer lydiga, men också mer ”elastiska”. Att göra täta och snabba tempoväxlingar ska ge en känsla av att hästen blir som ett ”gummiband” i kroppen. Här gäller det att ha koll på att bibehålla samma form även i övergångar och tempoväxlingar, så att hästen inte kryper upp i formen eller blir lägre för att slippa bära sig.
Att rida i olika form under ridpasset är lätt att ”glömma”. Jag rider ofta i en lite lägre form i början av passet, arbetsform / samlad form under passet, och sedan lägger jag ”ner” hästen. Ibland rider jag endast i en lägre form. Kan dock bli bättre på att variera under passets gång! Under lektionerna blir det oftast en arbetsform och en lägre form mot slutet. Ibland är det ju tillräckligt svårt att hitta någon form överhuvudtaget. 😉 Hur mycket det går att variera formen beror lite på hur välutbildad hästen är skulle jag våga påstå. Jag kan t.ex. ändra Anea mer i formen och placera henne mer var jag vill, än t.ex. Affe. Kan också tillägga att olika hästar arbetar olika bra i olika typer av form, och vissa behöver vara rundare eller lägre exempelvis.
Vi har varierat formen i skritt och växlat mellan ökad skritt (där man vill ha längre steg och även längre form), samt mellanskritt med kortare steg och bärigare form. I slutet av passet har vi lagt ner hästarna, och sedan kortat upp i ”arbetsform” för att sedan lägga ner på nytt. När ryttarna låter hästen söka sig framåt / nedåt slappnar både ryttare och häst av och jag tänker att det är bra att göra det en stund, för att sedan korta formen igen. Det är också en bra övning för att lära sig känna vilken form och balans man egentligen rider i, istället för att bara vara ”nöjd” med en krök på nacken. Nu gäller det bara att JAG kommer ihåg att lägga in det här mer under ridpassen. Hästarna blir nämligen väldigt fina av det!
(Försöker samla energi för att skriva mer om hästens form, men det känns som ett jobbigt och stort projekt, så det får bli när jag har tid!)
Helt omöjligt att hitta bra exempelbilder bland mina foton. Skulle nästan behöva fotografera en hel dag bara för att ha bra bilder att visa på form, olika rörelser etc. Helena…? 😉
Inga svar