Planen idag var ju att rida lite på förmiddagen och sedan åka in till stan, men det blev helt omkullkastat. Skulle ta in Anea för att rida, och såg att Iffi hade lite blod som hade runnit på ett bakben. Tänkte att det nog bara var en reva, sådana där små sår kan ju blöda ganska mycket… Höll dock på att ramla baklänges när jag såg såret. Högt upp på skenbenets utsida hade hon ett sår som var ca 5-6 cm långt och 2 (?) cm djupt. Och jag skojar inte när jag säger att man såg själva benet skymta. Tänkte att det nog var kört för hennes del nu, men konstigt nog verkade hon inte ens halt. Tog in och spolade rent och ringde ut veterinären, men insåg ju rätt fort att jag lika bra hade kunnat åka in med henne till kliniken medsamma. Ibland är man inte så rationell.
Brunmåla hade en tid till mig direkt som tur var, så det var bara att lägga om planen och åka. Vi röntgade för säkerhets skull ifall det t.ex. skulle ha varit en skada på griffelbenet, men det syntes inget på röntgen och det var inte nära leden. Inga ”fickor” heller i såret utan fina kanter. Dock förundrad över att det hade runnit relativt lite blod, det var inget blodflöde alls när jag tog in henne från hagen. Man kan tycka att det borde forsa med den omfattningen / djupet. Veterinären förklarade att kroppen är så smart att när det blir sådana ”rivsår” (som han kallade det) så sluter sig kärlen automatiskt, men om man skär med en kniv så är det för ”fina kanter” (typ) och kroppen känner inte till det riktigt, så då blöder det mer. (Det här var ju inte en korrekt och vetenskaplig förklaring från min sida, men jag tror ni förstår.) Alltid lär man sig något nytt! Helt otroligt egentligen.
Lång historia kort – såret är rengjort och sytt och med ett dränage som ska bort om några dagar. Tyvärr många stygn och ett känsligt ställe så hon ska i princip ha boxvila / sjukhage så länge stygnen sitter (2 veckor). MEN det är ju ingen vits att klaga precis, för det hade verkligen kunnat gå mycket värre om det hade hamnat vid senan t.ex. Som det ser ut nu så tror jag att hon kommer läka fint och förhoppningsvis utan komplikationer. Lite onödigt (och dyrt) förvisso, men det finns bra mycket värre skador. Tyvärr lyckades jag inte ta någon bra bild, men några av er skulle nog ändå tycka det var för äckligt, så det kanske är lika bra det.
Har i alla fall haft en fin kväll hemma när jag väl hade landat, och snodde ihop en middag av dagens skörd: mangold, polkabetor och spenat, som fick bli grunden i en pastasås. Lade upp en bild på instagram på min fantastiska middag och insåg att det smög sig med ett vinglas på bilden också. Så mycket för mina egna hårda ”regler” kring sociala medier. No one is perfect.
Inga ”smaskiga” bilder på otäcka sår, utan en fin sommarbild istället. Känns roligare.
Inga svar