Det är både spännande och energikrävande att ha nya hästar (eller bara att ha EN ny).
Affe är ju fortfarande relativt ny, men han har kommit in i jobbet jättebra och är omtyckt. Han var ganska spänd i början (första passen sprang han runt i en cirkel så fort jag hade kommit upp), så jag var rädd att han skulle vara för nervig. Men med regelbunden motion och hagtid så är det inget problem. Jag gillar honom väldigt mycket, för han har en bra ”arbetsmoral”, vill verkligen göra rätt, och dessutom är han väldigt social. Nackdelen är kanske att han rullar sig väldigt mycket (…) och är lite av ”klassens clown” i hagen, för han triggar de andra till att tjafsa en del. Han vill nog bara leka, men det är en hel del bitsår på valackarna just nu. Hoppas det går över för jag vill ha dem i flock.
Diza har hittills gått några lektioner, och det har gått bra. Jag tror dock att hon kan vara en ”dam” som kanske inte släpper igenom vad som helst hos ryttaren. (T.ex. klämmiga ben). Hon ger en fin ridkänsla och har bra gångarter, så jag hoppas verkligen hon ska trivas. Hon behöver dock bli starkare (och enligt mig få upp hullet lite – intressant eftersom det stod att hon hade ”lite överhull” på besiktningsintyget). Igår red jag ut för första gången och hon var supersnäll.
Zigge rids och longeras. Jag tycker han känns bättre och bättre, men det är en del jobb att få honom inramad i galoppen. Jag hoppas han kan provjobba något pass nästa vecka. Det är en fin häst, men som sagt, omusklad och kantig.
Det är en hel del att ta ställning till med nya hästar. De ska ha passande utrustning och de ska komma in i ett system. Ofta är de lite spända i början, och testar kanske gränserna lite också. Ofta vet man inte vad man har förrän efter några månader. Det gäller att anpassa arbetet efter styrka och kondition, och när det gäller de två senaste tillskotten så vet jag ingenting om det, jag kan bara gissa. Då gäller det att känna av dem, och låta dem vila vid behov. Affe hade tävlat hoppning innan, och ridits regelbundet, men han har ju inte jobbat på samma sätt som jag vill, så det tar ju ändå tid att anpassa kroppen.
I början går de alltid i enskild hage, några veckor i alla fall. Jag brukar inte ge dem kraftfoder första tiden, så de inte ska bli för pigga. Jag försöker kolla tänderna så jag vet status på den fronten också. Importerade hästar ska registreras i Sverige. Man ska lära känna dem, och de ska lära känna oss! Om jag har möjlighet går de inte lektion i grupp på en gång (med Diza har det gått bra!), utan jag kör kortare privatlektioner istället för att skola in dem. Man vill gärna kunna ge den nya hästen full uppmärksamhet tycker jag.
Här kommer en kort film på Affe på en hopptävling (Ellinor hade hittat den):
Inga svar