Rida rörelser : Öppna

Öppna, kallas tillsammans med sluta, för ”skolorna”.
Skolor är alltså ett samlingsbegrepp för dessa rörelser, och inte för ”alla rörelser” som många tycks tro (i alla fall om man läser hästannonser!).

Öppna rida oftast på spåret. Då rids hästen med bakbenen kvar på spåret och framdelen innanför. Bakbenen ska röra sig rakt framåt och frambenen korsas. Du rider alltså hästen rakt framåt på spåret fastän den är böjd i sidan. Vinkeln mot spåret ska då vara ca 30 grader.
I en höger öppna är hästen ställd och böjd åt höger och vi rider oftast i höger varv.
(Du kan även rida vänster öppna i höger varv – detta kallas då förvänd öppna).
Om man tittar på öppnan framifrån ska man se tre spår – ytter bakben, inner bakben på samma spår som ytter framben, samt inner framben.
Man brukar säga att öppna ska vara som att ”öppna en volt” – och man kan med fördel rida en volt innan man går in i en öppna, för att på så vis förbereda rörelsen.
Du avslutar öppnan genom att föra tillbaka framdelen till spåret igen, innan hörnet, om du rider hela långsidan.

Öppna kan ridas i skritt och trav. I galopp brukar man rida bogen in (med svagare tvärning). På tävling visas rörelsen endast i trav.

Öppna är samlande, gymnastiserar hästen och befrämjar mer bogfrihet samt är till hjälp för rakriktningen. Öppna förbättrar även hästens schwung.

Om öppnan rids korrekt kommer samlingen ”automatiskt” pga att inner bakben trampar in under hästens tyngdpunkt. Med för mycket tvärning (4 spår) kommer den effekten gå förlorad. Öppna (och sluta) kallas för skolorna, för att den ”skolar” hästens bakben.

Innan man lär hästen öppna brukar man förbereda genom att rida ”bogen in”, vilket innebär lite svagare tvärning. Hästen kommer också vara rakare i kroppen vid bogen in. Detta förbereder för en öppna där det ställs högre krav på böjning / eftergift och samling.
Bogen in är, förutom förberedande för öppna, ett bra verktyg för att rakrikta hästar som vill hamna på dubbla spår.

Hjälpgivning:

Det är viktigt att påbörja öppnan genom att flytta framdelen innanför spåret – inte genom att flytta ut bakdelen. Öppna är en sidvärtsrörelse, men förflyttningen åt sidan sker genom att bibehålla böjningen – inte genom att flytta hästen åt sidan som i en skänkelvikning. I en öppna använder du alltså inte en sidförande skänkel, som många kanske tror!


Vikten placeras något mer på inner sittben, men ryttaren ska sitta mitt över hästen.
Inner tygel kan leda in framdelen i början av rörelsen, samt ställer hästen i nacken.
Ytter tygel reglerar ställning och böjning i halsen, men behöver tillåta ytter bog att röra sig framåt.
Båda tyglarna är, vid behov, förhållande.
Inner skänkel ligger vid sadelgjordsläget och skapar därmed böjning i bålen, samt säkerställer att hästen går kvar på spåret.
Ytter skänkel är mothållande och hålls något tillbakadragen för att se till att bakdelen inte faller ut. Tillsammans med inner skänkel skapas böjning.
Ytter skänkel är också framåtdrivande.


Vanliga fel:
* Felaktigt placerade vikthjälper, där ryttaren glider ut på yttersidan, eller lutar sig inåt.
* Hästen blir förböjd, och bjuder då inte tillräckligt mot ytter tygel. Mjukna i inner tygel, alternativt ge hästen bättre kontakt på ytter tygel.
* Ryttaren drar bak inner skänkel och använder den sidförande på hästens bakdel. I en öppna finns ingen sidförande skänkel!
* Hästen börjar svänga in och tappar linjen, vilket ofta resulterar i för mycket tvärning. Här behöver ryttaren rida bättre med inner skänkel mot ytter tygel.
* Hästen skjuter ut ytter bog. Detta är ofta kopplat till en förböjd hals. Räta ut halsen, samt försök inverka mer med ytterskänkeln – kanske lite längre fram i det här fallet.
* För rak innersida, vilket ofta bjuder in till att ryttaren böjer halsen mer. Försök istället att skapa mer böjning för skänkeln. Inled med att korrekt hörn, eller lägg en volt innan du påbörjar rörelsen.
* Det blir vingligt och tvärningen varierar. Jag tycker att det ofta beror på för dålig bjudning och bristande kontakt på ytter tygel.
* Om det ”strular” mycket är det oftast bättre att räta ut hästen, rida framåt igen, och sedan göra ett nytt försök. Att ”traggla” skapar oftast mer spänning.

Känslan i en öppna ska vara att hästen kommer upp lite mer med bogarna och rids mer i ”uppförsbacke” – inte att ryttaren föser hästen åt sidan.