Status Nogge

Nogge är opererad idag och menisken var allvarligt skadad. Det positiva är att inga andra vävnader har tagit stryk, och att man hittade skadan direkt (annars kan det lätt bli pålagringar).

Beroende på vem jag pratar med så låter det lite olika. Han som opererade lät inte så positiv, men Axel, som har ställt diagnosen lät väl mer optimistisk. Det är ca 40% chans statistiskt sett att bli frisk från den här skadan… Och man kan ju ta sig en funderare då hästen har pålagringar på ett framben (som dock inte verkar störa honom) samt ett kroniskt ryggproblem (som han har kunnat leva / träna med under ca 1½ år)…

Men samtidigt så kan man ju inte ge upp bara. Han har ju redan varit så gott som utdömd en gång, så han får väl krya på sig den här gången också. Sedan vet jag inte hur man menar med att bli ”fullt frisk” -alltså om det är 40% chans att återgå till normalt arbete och utgångsläget är t.ex. tävlingshäst, så borde det ju vara 60% chans att återgå till normalt arbete om man ”bara” är lektionshäst? Eller? (Förstår ni hur jag menar?) Jag försöker väl bara vrida och vända på det för att se det positivt…

I alla fall vet vi inget mer förrän om två veckor, då ska stygnen tas bort. Och då bör det ha skett en förbättring av enbart operationen för att man ska kunna säga om det går att gå vidare med rehabilitering. Dock lät det som om rehab-tiden var kort om det blir åt det positiva hållet – några månader bara. Alltså är det i alla fall inte så att hästen blir stående ett halvår och tappar allt medan man inget vet, utan svar kommer ganska snart.

Om jag pratar om det så börjar jag grina, så jag hoppas ni får tillräcklig information såhär. Känns SÅ JÄVLA ORÄTTVIST när man har kämpat med att få honom helt bra och till och med i tävlingskondition igen, och så händer det här. Är riktigt jävla förbannad. Jag älskar alla mina hästar, men Nogge kanske lite mer än de andra ändå. <3

Etiketter:

3 svar

  1. Man ska aldrig ge upp hoppet om hästen fortfarande har en liten glimt i ögat, min tidigare häst blev utdömd totalt 7 gånger under sitt liv men kom alltid tillbaka igen och stod där på nytt som fullt frisk (han tävlade tills hann blev 18 år och gick upp till EM i fälttävlan). Ingenting är omöjligt om man vågar kämpa!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*