\u201d Den fram\u00e5tdrivande sk\u00e4nkeln ligger strax bakom sadelgjorden, allts\u00e5 s\u00e5 att h\u00e4len befinner sig lodr\u00e4tt under h\u00f6ften. N\u00e4r undersk\u00e4nklarna ligger mjukt an mot h\u00e4stens sida kommer inverkan till st\u00e5nd bara genom att h\u00e4stens b\u00e5l r\u00f6r sig rytmiskt v\u00e4xelvis \u00e5t h\u00f6ger och v\u00e4nster. D\u00e4rigenom flyttas undersk\u00e4nkeln ut\u00e5t, varigenom den med sin tyngd \u00e5stadkommer ett visst tryck mot h\u00e4stens sida. Sk\u00e4nkeln, som stadigt ligger an mot h\u00e4sten, inverkar allts\u00e5 i varje steg, s\u00e5 att h\u00e4sten driver sig sj\u00e4lv utan att ryttaren<\/strong> anv\u00e4nder sina muskler.<\/strong> En f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r givetvis att h\u00e4sten i sin grundutbildning har blivit tillr\u00e4ckligt k\u00e4nslig.<\/em> F\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre sk\u00e4nkel s\u00e5 kan du s\u00e4kert ocks\u00e5 ha nytta av att l\u00e4sa mitt tidigare inl\u00e4gg om Foten,<\/a> jag vet att m\u00e5nga har gillat det inl\u00e4gget!<\/p>\n\n\n\n
Genom att ryttaren f\u00f6r ett kort \u00f6gonblick sp\u00e4nner vadmuskeln kraftigt f\u00f6rm\u00e5s h\u00e4sten att lyfta samma sidas bakben mer. Den h\u00e4r hj\u00e4lpen ges s\u00e4rskilt n\u00e4r ryttaren vill ge h\u00e4sten en impuls i det \u00f6gonblick d\u00e5 bakbenet lyfts.<\/em>
H\u00e4star som \u00e4nnu inte reagerar f\u00f6r ett s\u00e5 kortvarigt tryck m\u00e5ste g\u00f6ras k\u00e4nsligare genom ett f\u00f6rst\u00e4rkt tryck. Sk\u00e4nkeln f\u00e5r under inga f\u00f6rh\u00e5llanden ligga kvar och kl\u00e4mma<\/strong>.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rklara sk\u00e4nkelns inverkan utan att visa till h\u00e4st. M\u00e5nga ryttare sp\u00e4nner sig i syfte att ha en helt stilla sk\u00e4nkel, men det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att ha en helt stilla sk\u00e4nkel p\u00e5 n\u00e5got som r\u00f6r sig… T\u00e4nk ist\u00e4llet att sk\u00e4nkeln f\u00e5r r\u00f6ra sig i f\u00f6rh\u00e5llande till h\u00e4sten, s\u00e5 att sk\u00e4nkeln ”gungar med”. Om vi f\u00f6rs\u00f6ker bli f\u00f6r stilla s\u00e5 blir vi oftast stela och stumma – och \u00e4ven l\u00e5ngsamma! Om sk\u00e4nkeln f\u00e5r ”gunga med” s\u00e5 uppn\u00e5r du den automatiska drivningen som beskrivs ovan. Din sk\u00e4nkel ska inte bli stum eller stark, utan du beh\u00f6ver ha lite fj\u00e4dring i benet med mjuka leder h\u00f6ft – kn\u00e4 – vrist. (Detta \u00e4r sv\u00e5rt om du rider med f\u00f6r l\u00e5nga stigl\u00e4der f\u00f6r d\u00e5 blir ditt ben f\u00f6r rakt!)
L\u00e5t t\u00e5rna peka pyttelitet ut\u00e5t s\u00e5 att du inte kl\u00e4mmer med kn\u00e4t. Om du har t\u00e5n riktad rakt fram\u00e5t s\u00e5 blir du stelare i h\u00f6ft och kn\u00e4. M\u00e5nga ryttare f\u00f6rs\u00f6ker trycka med insidan av vaden mot h\u00e4stens sidor, men det \u00e4r en r\u00f6relse i sig som \u00e4r sv\u00e5r att g\u00f6ra snabbt. Jag riktar t\u00e5n svagt ut\u00e5t och anv\u00e4nder snarare baksidan av vaden (l\u00e4s texten ovan – sp\u00e4nner vadmuskeln) och liksom ”kramar” h\u00e4stens mage lite ”underifr\u00e5n”. T\u00e4nk dig att du sitter p\u00e5 en boll s\u00e5 att du kommer mer ”runt” med sk\u00e4nkeln. (F\u00f6r mig fungerar den liknelsen – det kanske inte fungerar f\u00f6r alla.)<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/media.ryttarutbildning.se\/2022\/05\/S-188-1024x683.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n