Vad är framgång?

Har funderat lite över vad framgång betyder för mig. Det känns som om framgång ofta är förknippat med pengar eller kändisskap – som ofta går hand i hand. För mig är nog framgång att lyckas med de mål man själv har satt upp. Det kan ju vara väldigt små mål, eller så har man väldigt höga mål. Alla är ju olika, men det viktiga är väl att kunna se sig själv som ”framgångsrik” även om man inte har som mål att vinna OS eller bli miljonär. Jag tänker alltså att ”framgång” = att vara nöjd med det man har åstadkommit.  (Det behöver absolut inte vara förknippat med karriär heller, det kan ju vara på det privata planet lika väl.) Tyvärr är vi väldigt itutade att framgång = att vara rik eller synas i media, typ. Men alla ”framgångsrika” människor är ju högst sannolikt inte lyckligare för det.

Men om framgång är att vara nöjd och tillfreds så är det min svaga punkt.  Jag är liksom aldrig tillräckligt nöjd. På sätt och vis är väl det en bidragande orsak till att jag ändå har kommit till där jag är nu – hade jag inte velat ha mer så hade jag kanske jobbat kvar på ridskolan där jag började. Det i sig är inget fel dock – så länge man är nöjd med det. (Men det var ju inte jag, uppenbarligen..) Däremot tycker jag det är sorgligt om man är missnöjd och inte försöker göra något åt det. Många har en martyr-aktig inställning och klagar över jobb/förhållande osv, men gör inget åt det. Om man inte försöker ändra situationen så tycker jag inte heller man ska klaga. Ibland kanske det är svårt att göra en stor ändring på en gång, men då får man i alla fall försöka ändra på det man kan!

Det är alltid en balansgång att vara nöjd och samtidigt sträva framåt. Jag är väldigt nöjd med många saker just nu, jag har klarat av flera av mina mål med råge. De största målen jag har haft för mig själv i mitt liv var:
1. Komma in på Hippologen
2. Starta eget före 30
3. Ha en gård
Det sista målet trodde jag dock var helt omöjligt att nå. ”Kanske när man är runt 40” har jag tänkt, och nu sitter jag här på min egna gård. Det är ju helt fantastiskt egentligen. Och jag är nöjd med det, men jag har ändå svårt att se mig själv som ”framgångsrik”. Om någon annan hade gjort samma sak hade jag tyckt att det var galet bra, men själv tycker jag att jag borde klara mycket mer än såhär. Och det kanske jag gör också. Bara inte just NU. Jag måste verkligen lära mig att sikta högt men ändå ha tålamod. Jag har gjort massor av saker för att ta mig hit – men om jag ska vara helt ärlig så har det ofta varit med en lindrig känsla av ”tvång” för att jag har varit så enormt målmedveten. Kan ju önska att jag hade hunnit stanna upp och njuta mer under tiden, jag har ju gjort massa riktigt roliga saker men ändå har jag haft svårt att ”vara där”, för att jag har tänkt så mycket på nästa mål.

Så jag hoppas att jag ska kunna se min egen ”framgång” lite tydligare, samtidigt som jag ändå kan sikta på nästa mål och ha roligt under tiden. Vad nästa mål är låter jag vara osagt just nu. Ni får veta tids nog. Jag har tre år på mig.  😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*