Lucka 16 – fokus på övergångarna

I dagens lucka blir det allmänna tips kring övergångar, något som är ”oundvikligt” att rida!

Renodla hjälperna – dvs kontrollera att hästen lyssnar på en lätt skänkelhjälp framåt och att den stannar när du gör en förhållning. Målet är att bara kunna stanna för sätet, men enligt min erfarenhet så lyssnar hästen oftast inte på sätet ifall den har struntat i förhållningen. Håll det enkelt – som om du rider en ”unghäst” som ska lära sig hjälperna från början. Det här behöver man repetera med alla hästar, så att de inte ”stänger av” – och ibland får man upprepa under ridpasset. I det här läget är formen ointressant – grundhjälperna ska fungera först. Om man hoppar över det här är det svårt att sedan sortera ut varför det ”inte går så bra att rida”.

Förbered både avsaktningar och igångsättningar, avbrott och fattningar. (Avsaktning = ner till skritt, avbrott = ner till trav.) Även om vi vill ha ”kvicka” och känsliga hästar så är det oschysst att överraska hästen med abrupta och obalanserade övergångar.

Tänk att både gasen och bromsen sitter i bakbenen! När du vill gå ner en gångart ska inte halsen bli kortare, utan hästen ska bromsa in med sin bakdel och ta vikt ”på rumpan”. Därifrån ska du också sätta igång – dvs vi vill inte påbörja en gångart med vikt i handen / på bogarna. Här får man göra om och repetera tills det fungerar, och det gör jag med alla hästar, alla ridpass. Släpp inte igenom dåliga övergångar!

Takten är A och O. Istället för att tänka att du ”bromsar” eller ”gasar” – tänk att du byter gångart, och att du byter takt!

* Målet är att kunna bibehålla samma kontakt före och efter en övergång. Hästen ska dessutom spåra. Många försöker sätta ut en bog eller ett bakben just i övergångarna för att spara sig lite. Här gäller det alltså att vara uppmärksam som ryttare!

Undvik att göra ”allt på en gång”. Många har lärt sig att driva in bakbenen mot en stark och förhållande (i värsta fall dragande) hand. Hitta ”finliret”. Jag försöker ha hästen aktiv in i en avsaktning, men jag undviker att driva precis när jag ska sakta av. Däremot kan jag behöva rama in med benen, men att driva och förhålla samtidigt tycker jag är att ge dubbla budskap och resulterar i starka hästar. Jag bibehåller tänket att ”renodla hjälperna” (men mindre tydligt) och försöker få hjälperna att komma i ett flöde istället för att jag ger flera signaler samtidigt. Då blir hästarna känsligare.

När övergångarna fungerar kan man också smyga in tempoväxlingar. Tänk på att det här är något vi gör alla ridpass, året om! Om inte det här fungerar så kommer det inte fungera att göra rörelser heller.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*