Små framsteg

Grodan verkar än så länge komma igång mer och mer. Nu är det fem veckor sedan vi behandlade disken i ryggen – som jag ju tror är grundproblemet. Än så länge ser ryggen fin ut, jämnare och mer avspänd. Benet där hon hade en gaffelbandsskada ser helt perfekt ut (…) så det oroar jag mig inte över just nu i alla fall.

Förra veckan galopperade jag första gången uppsuttet och det kändes helt okej, kanske lite avvaktande fortfarande men bättre ju varmare hon blir. Jag varvar ridpassen med tömkörning och promenader. Jag tänkte försöka rida ute i den mån jag kan för att hitta bjudning och rakriktning. Igår skrittade vi bara ut, med lite travinslag, och då var hon riktigt fin och rak. Idag var det lite svårare eftersom golfsäsongen tydligen inte är över som jag hade väntat mig (har folk inga jobb??), så hon var lite på tårna. Jag tog dock en liten extra slinga för att rasta av henne och galopperade även ute idag (har börjat i ridhuset de andra gångerna). Det var en väldigt kort bit men jag tror faktiskt det var bästa galoppen ute sedan jag köpte henne – mycket lugnare än förut.

Imorgon får hon en behandling av Cindy som är osteopat. Det ska bli intressant att höra om hon upplever någon skillnad. Jag jobbar på sakta men säkert och hoppas det här håller i sig så att Grodan kan få visa sitt rätta jag så småningom.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*