Tillbakablick – mina första hästar

Här kommer en tillbakablick från första året på Helmer Ridcenter, och mina första hästar. Det är konstigt vad tiden går fort – hur är det möjligt att detta är tio år sedan? Trots att jag generellt sett har ett dåligt minne, så känns det här ändå som igår på något vis.

Runt den här tiden för tio år sedan började jag hästjakten. Jag jobbade fortfarande hos Per och Pether. Jag tror, om jag minns rätt, att jag hade en månad ”ledigt” innan jag startade upp. På den månaden skulle jag hitta fyra hästar. En (Anea) hade jag redan med mig. Min budget låg på 50.000 kr per häst.

Den första hästen jag köpte var Nogge. Det var första hästen till företaget, och mitt livs första hästköp. Innan hade jag haft hästar på foder, men aldrig ägt någon – de pengarna har aldrig funnits.

Nogge hette egentligen Nogard. Han var född 2000, e Roderick – Krevad. Han var hopphäst från början, men han gillade inte vattenmattor, och därför fick han sluta sin hoppkarriär. Jag tyckte att han var en ganska lättriden häst, och han bytte snällt galopp med ”vem som helst”. Han funkade jättebra i verksamheten och jag tävlade honom upp till MsvB. En elev red honom med placeringar i LA. Tyvärr gick en menisk i bakknät sönder när han snubblade till en gång under en lektion. Jag valde att operera det, och det blev en lång konvalescens efter det. Han kom tillbaka igen, men det var tyvärr ändå skört i det knät, och efter ca 1,5 år till så gick det inte längre. Nogge var väldigt speciell, en häst med ett stort hjärta.

Anea (född 2001, e De Niro – Bellini) hade jag med mig i ”bagaget” redan. Jag hade henne på foder de första åren, och hon kom till mig redan när jag jobbade på Arphus. När jag startade upp hade jag haft henne i ett drygt år, som ett tillridningsprojekt. Jag tänkte att det kunde vara lagom att låna henne ett år och starta någon LA, men hon blev kvar. Historien om henne är längre än det får plats här, men hon har gått från att knappt gå i form till Intermediere, och under hela den tiden har jag haft henne som extra häst i verksamheten. Jag hoppas att hon kan vara läromästare åt mina elever efter att fölet har kommit, men det återstår att se.
Vår första tävling, LA6 (motsv MsvC) i Mariefred.

Häst nummer två var Wirja, född 1993, e. Walör -Napoleon. Hon var en stadig häst av äldre modell, dvs lång rygg och korta ben. Hon hade startat hoppning och var utbildad ungefär LA / Msv dressyr. Tyvärr hann jag inte ha henne så länge, dels var hon ganska gammal redan när jag köpte henne, men det slutade dessvärre med att hon bröt ett ben i hagen. Då var hon 19 år, och jag vet inte om åldern spelade in i den olyckan, men kanske. Om inte annat så kan det hända att hon inte var tillräckligt snabb i vändningarna.
Iffi var också med från start, och en ganska lång tid efter det. Hon hette egentligen Ifigenia och var född 1996, e. Vivaldi – Flamingo. Hon blev 20 år hos mig. Iffi var utbildad på LA-nivå och hade varit hos samma ägare hela livet. I början var det svårt för oss att komma överens. Jag hade kanske lite höga förväntningar på henne, och hon hade nog lite ”egna åsikter” om kravnivån. Det tog tid att få henne att fungera i verksamheten som jag ville, men vi fick mötas halvvägs. Jag sänkte ribban lite och hon vande sig vid att vara i ”mitt system”. Hon blev en superbra lektionshäst för ”mellanryttare” som inte krävde för mycket. Om man satte för mycket press blev hon spänd, men så länge det var ridning där man inte inverkade alltför mycket så var hon en känslig och mjuk häst och väldigt duktig på sidvärtsrörelser.

Den sista hästen lånade jag av en vän. Han hette Little Arramiz och var född 2001, e. Hagens ÓChief – Värnbergs Orion. Det var en connemara (dock stor häst) som var westernhäst men även dressyrutbildad upp till MsvB. Det låter kanske som en lustig kombination, men det verkade fungera bra för honom att kunna skilja på dessa två grenar. Han var välriden och mjuk och gick på små hjälper, så det var en väldigt trevlig häst, och vi hade mycket roligt med honom eftersom ägaren fortsatte tävla lite under tiden. Honom hade jag dock bara ett år på foder.
Tänk att det här redan är tio år sedan! Några av er har nog inte ens träffat dessa hästar (förutom Anea då)? Ni som har ridit de här hästarna, dela gärna med er om ni har något särskilt minne eller om ni har någon bild!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*