(Varning för oinspirerande och sega inlägg från sjukstugan.)
Tydligen har jag åkt på en riktigt ordentlig förkylning. Trodde det skulle bli bra på någon dag, men hostar, nyser och snörvlar. Tror jag har feber idag också, men det är ingen idé att kolla tempen. Varje gång jag tror jag har feber så har jag ändå normaltemp, men jag fryser och svettas omväxlande så något är ju galet, helt klart. Jag tänker ta mig igenom kvällens lektioner ändå, det känns dumt att ställa in sista gången på terminen. Har dock varit hemma hela dagen (min stalltjej erbjöd sig att ta hela stallet själv, annars hade jag tänkt mocka i varje fall) vilket resulterar i rastlöshet och att jag är uttråkad! Hade ju verkligen tänkt ta mer tag i ridningen av Anea, men det verkar bli på fortsatt sparlåga ett tag till. Så himla tråkigt. Tur att hon kan gå med på lektion så hon inte blir stående.
Sådana här tillfällen hinner man tänka mer på hur man ska kunna driva ett sådant här företag på sikt egentligen. Nu funkar det ju ändå, hästarna får mat och så, men jag känner ändå att det är så sårbart. Om det skulle hända något värre menar jag. En förkylning är ju ingenting, men jag fattar ju också att det egentligen inte går att jobba såhär mycket resten av livet. Min dröm är att kunna anställa en till på halvtid i varje fall, som också kan hålla lektioner. Tyvärr kostar det vansinniga pengar som i så fall måste in någonstans. Jag ångrar inte en sekund att jag startade det här, men någonstans måste man ju vara realistisk också. Hur gör ”alla andra” egentligen? Eller tänker de inte långsiktigt överhuvudtaget? (Nu menar jag inte ridskolor, utan snarare enmans-företag typ tränare / hästutbildare.)
Har faktiskt hittat en utbildning jag funderar på att gå, apropå ekonomi och driva företag.
Nu tror inte jag att det är lösningen på allt, men man kanske får några nya idéer? Återstår bara att se först om det går att pussla ihop det med tanke på jobbet hemma. Det är två dagar i taget nämligen… 
Känner mig såhär idag.
Inga svar