Idag har jag tränat med både Anea och Harry för Nina. Det är visst så att man måste ha en period av nedgång för att kunna lyfta igen – idag har det gått jättebra! Tänk att det ofta är så, att man ”behöver” svackor för att utvecklas, ifrågasätta och tänka till. Så får man börja om lite, och helt plötsligt har man förstått så mycket mer!
Anea fick faktiskt gå med kandar idag. Sist jag red på det var väl i vintras. Jag tyckte ju att det var en bra plan att tävla på träns istället, och Enskede var det kanonbra. Men så kanske hon hade en bra dag också? De sista två tävlingarna har vi haft sämre dagar, och att då få kontroll med tränset är tyvärr svårt. Jag menar inte att man ska kontrollera hästen med handen – men hon blir stark på tränset och då får jag tyvärr inte ”grepp om henne”. Sist var hon faktiskt lite ostadig i formen på banan och det brukar hon inte vara. Så nu tog jag kandar idag med tanke på att jag kanske behöver det på nästa tävling ändå. Och idag gick hon hur bra som helst på det. Där ser man… Ibland undrar jag om det inte är så att jag helt enkelt bara måste byta betsling då och då för att hålla henne ”på alerten”. Lyckades få till en hygglig Int1-sax med fina byten, och helpiruetter där hon väntade bättre på mig. Hon drar fortfarande iväg lite i serierna men man kan inte få allt… Traven i slutet var också jättefin, med spänst och lite kadens.
Harry är fantastisk! Jag känner mig otrogen mot Anea när jag säger så… Men med henne är saker svårt och ofta behöver man vara ”hästprofessor” (Ellinors uttryck). Nu när saker har släppt med Harry kan jag hoppa upp och rida. Och så rider jag typ 20-30 min och det känns lätt på något vis. Även om det finns massa saker att styra upp (såklart). Särskilt glad är jag faktiskt över att han kan gå lektioner där han absolut inte ”maxar”, men han gör ett bra jobb, och även när han gått några på rad så kan jag ändå hoppa upp och ta vid där vi var sist. Det trodde jag aldrig, jag trodde han skulle stänga av helt av att inte gå ”jättebra” jämt och med konsekvens. Men nu har väl jag kommit på lite var knapparna sitter, och han vet hur jag funkar. Idag gick vi vidare lite med piruetter, serier och saxen i St Georges. Jag stressar inte fram något – det vet ni – men när vi har en bra dag är det lika bra att köra. Om vi sätter nästa kval tänker jag nämligen starta MsvA eller St Georges till hösten.
Nästa helg hoppas jag vi sätter ett till kval, men vill inte ta ut något i förskott. Allt kan ju hända…
Inga svar