Att driva företag med hjärtat eller hjärnan

Egentligen borde inte dessa två saker behöva stå i motsats till varandra, men för mig har det här blivit lite av en konflikt har jag upptäckt. Just att jobba med levande djur är väldigt speciellt, särskilt när man ska tjäna pengar på dem. Och samtidigt har jag principer som jag inte vill frångå.

Jag står liksom och väger hela tiden. Å ena sidan känner jag att jag behöver bli mer effektiv, rationell och få in mer pengar. T.ex. skulle det vara enkelt att ta in fler elever i grupperna och låta hästarna gå fler lektioner i veckan. Det ser ju ut som en ganska självklar åtgärd om man ser det utifrån. Efterfrågan är det inte fel på!

Men å andra sidan känner jag ofta att jag önskar jag kunde låta en lektionshäst få en vilodag när jag ser att det behövs, jag vill kunna kosta på dem veterinär och kiropraktor för att även förebygga skador och inte bara när de ”står på tre ben”. Jag har börjat lära mig så mycket mer om hästar och kunna läsa av dem så mycket snabbare att det kan bli lite jobbigt ibland. Det går tydligen inte att skapa en perfekt tillvaro där alla hästarna är i superkondition, lösgjorda, rakriktade och kärnfriska samtidigt. Och ändå letar jag efter det läget hela tiden!

Hur jag än vrider och vänder på det är det svårt att få dessa två saker att mötas. Jag måste hitta en bra balans här. Dock kommer jag aldrig tumma på hästarnas välmående, eller pressa sista droppen ur dem bara för att få mer pengar på kontot. Men samtidigt så är ju det här en affärsverksamhet och jag har nog gått in i det här lite som en idealist. Frågan är hur jag ska gå vidare i fortsättningen. Trots allt är det många som uppskattar att man lägger stor vikt vid att hästarna har ett bra liv. Istället för att backa på den punkten så är det kanske något jag ska dra nytta av och lyfta fram ännu mer?

Hur som helst är det här saker jag funderar en hel del på. Hur jag ska lyckas kombinera hjärtat och hjärnan bättre blir en sak att lära sig framöver för min del! Det är svårare än man kan tro… Jag tycker nog att jag är ganska klipsk, men många beslut fattar jag endast på magkänsla och helt mot mitt sunda förnuft, saker som att köpa hästar på film t.ex. Men det är inte fel att lita på sin magkänsla, tycker jag!
Nogge är ett exempel: det sunda förnuftet kanske skulle ha avlivat en häst med en meniskskada, men hjärtat sa något annat. I dagsläget kan man ju bara konstatera att det var helt rätt beslut (även om det nog hade varit billigare att köpa en ny häst). Hade han varit en bil hade jag skrotat honom, men så enkelt är det ju inte…